Kommunerna kan öka krisberedskapen gällande livsmedelsförsörjningen genom att mäta sin självförsörjningsförmåga och svart på vitt se vilka satsningar som behöver göras. Hushållningssällskapet ansöker om projektstöd för att utveckla beräkningsverktyget som saknas.

Hushållningssällskapet lämnar i veckan in en projektansökan till Jordbruksverket för att kunna mäta livsmedelsproduktion och självförsörjningsgrad samt visa på utvecklingsmöjligheter för enskilda kommuner.

I dag saknas en modell, eller beräkning, som mäter den kommunala självförsörjningsförmågan och det är därför svårt för kommuner att identifiera vad som borde göras. Detta innebär att det också saknas möjlighet att utbyta erfarenheter kommuner emellan och ta del av goda exempel.

– Ska det bli konkreta satsningar måste varje kommun se hur de ligger till. Mätningar på nationell nivå, eller länsnivå, visar inte tillräckligt tydligt hur den enskilda kommunens beslut påverkar livsmedelsproduktionen och vår självförsörjningsgrad. För att öka självförsörjningsgraden måste alla kommuner vara medvetna om sina möjligheter och bidra genom att främja livsmedelsproduktion och förädling, menar Tove Stenberg på Hushållningssällskapet.

En ökad självförsörjningsgrad handlar om utveckling av nya och befintliga företag inom primärproduktion och förädling, en utveckling som också har betydelse för krisberedskapen där kommunerna har ett ansvar att trygga grundläggande service vid längre avbrott. En utveckling som dessutom gynnar näringslivsutvecklingen i respektive kommun.

Syftet med Hushållningssällskapets projekt är att ta fram ett beräkningsverktyg som mäter respektive kommuns förmåga till självförsörjning av livsmedel och presenterar det i mätbara tal. Samt utveckla anpassade förslag på vad man kan göra lokalt för att förbättra både näringslivet och självförsörjningsförmågan. Inom projektet ligger att sex pilotkommuner väljs ut där beräkningsverktyget testas.

Projektledare Tove Stenberg menar att det går att bli betydligt mer effektiv i kommunerna för att säkra den självförsörjning som staten nu räknar med.

– Det är viktigt att rätt satsningar görs och att investeringar baseras på fakta, något som projektets innovativa verktyg kommer att visa.

Hushållningssällskapet anser att målsättningen för landets självförsörjningsförmåga innebär stora möjligheter att stimulera entreprenörskap inom de gröna näringarna.

– Vi vill bidra med förslag på insatser. Det handlar om förslag som är fokuserade på utveckling av företagandet, stötta etablering av livsmedelsförädlande industrier och enklare förädling kopplat till primärproduktion, öka antalet regionala livsmedelsproducenter i offentliga livsmedelsupphandlingar, främja livsmedelsexport och begränsa byggandet på högproduktiv jordbruksmark. Detta beräkningsverktyg blir ett naturligt första steg för kommunal näringslivsutveckling kopplat till vår livsmedelsstrategi, avrundar Tove Stenberg vid Hushållningssällskapet i Jönköping.