En internationell forskargrupp visar i den kända vetenskapliga tidskriften Science att det finns en koppling mellan läckage av ammoniakkväve från stallgödsel och bildandet av små partiklar i luften som kan skapa hälsoproblem. Och de menar att det är kostnadseffektivare för samhället att åtgärda ammoniakläckage än kväveoxider, som utgör det andra stora gasutsläppet av kväve.

Ammoniakutsläpp sker till största delen från stallgödselhantering. I många länder i Europa inklusive Sverige kommer 80-95 procent av ammoniakutsläppen från stallgödsel. Motivet för att minska det är att kvävenedfallet som det bidrar till, orsakar övergödning i vatten men även försurning av mark med förändrar artsammansättning. Ytterligare ett motiv är att ju lägre ammoniakavgång desto mindre är behovet av kompletterande inköp av mineralgödsel på en gård med djur.

Höga ammoniakhalten i stalluften är uppmärksammat sedan länge som ett arbetsmiljö- och djurhälsoproblem. Men senaste 10 åren har forskare uppmärksammat ammoniak ur ett hälsoperspektiv i samhället i stort. Ammoniak har visat sig bidra till bildandet av så kallade PM2,5-partiklar. Det är partiklar i luften som är mindre än 2,5 mikrometer och så små att de kan komma ut i blodomloppet i kroppen. De tre gaserna svaveldioxid, kväveoxider (NOx)och ammoniak (NH3) bidrar alla tre till bildandet av PM2,5 i olika utsträckning. NOx kommer i huvudsak från kraftverk och trafik.

Förlorade levnadsår
Nu har en internationell forskargrupp med deltagare från Holland, Storbritannien, Norge Australien och Kina beräknat de globala konsekvenserna för hälsan av att kväveutsläppen. Forskarna använde tre olika atmosfärkemiska modeller och kom fram till att globalt sett är ammoniakens andel (NH3) 32 procent av det kvävedrivna PM2,5. För att kvantifiera tiden som gått förlorad genom för tidig död på grund av kväveutsläppen till luften använde forskarna måttet förlorade levnadsår. För perioden 1990 till 2013 beräknade forskarna att värdet hade ökat från 19,5 till 23,3 miljoner år. När forskarna satte antalet människor som dör i förtid i relation till det faktiska kväveutsläppet framkom att Asien, östra Europa och vissa delar av Afrika är hårdast drabbade på grund av höga PM2,5-partiklar och lägre levnadsstandard. Globalt ökade det kvävedrivna PM2,5-halterna i luften under perioden 1990 till 2013 men inte i Europa där den istället minskade.

Billigare för samhället åtgärda ammoniak än kväveoxider
Forskarna beräknar att det som ett globalt medelvärde kostar 1,5 USD per kilogram ammoniakkväve att minska ammoniakemissioner. Alltså cirka 15 kronor. Nyttan för samhället av att minska risken för och undvika för tidig död beräknar de till 6,9 USD per kilogram NH3-N. Om samhället istället gör åtgärder för de andra kvävegaserna – NOx så kostar det 16 USD per kilogram NOx-N.