ANNONS

Smart arbete prövas på mjölkgårdar

Den svenska mjölkbranschen befinner sig i en besvärlig situation, med ökad prispress och sjunkande lönsamhet. Att arbeta efter Lean-konceptet kan öka effektiviteten och leda till bättre resursutnyttjande i ett företag, därför har en grupp forskare tagit fram en metod för hur man kan börja arbeta med Lean på en mjölkgård.
Antalet svenska mjölkgårdar har sjunkit från 40 000 i början av 1980-talet till 5 000 år 2012. Forskarna från JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Hushållningssällskapet Halland samt SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik, ville testa om Lean kan bidra till en effektivare mjölkproduktion. Lean innebär att företagets medarbetare jobbar systematiskt med att effektivisera verksamheten, exempelvis genom ständiga förbättringar för att minska det som kallas slöserier, allt sådant som inte skapar värde för kunden som till exempel otydlig kommunikation, outnyttjad kreativitet och svinn.
Projektet utfördes på tre mjölkgårdar, där man studerade förutsättningar för att effektivisera verksamheten, och man hittade flera konkreta exempel på förbättringsarbeten som mjölkföretagen kunde göra med Lean-projektet som startpunkt.
– När man åtgärdar sådant som avsaknad av tydliga arbetsrutiner, bristande kommunikation, otydlig ansvarsfördelning och bristande förebyggande underhåll, kan man komma åt slöserier som förlust av arbetstid och risk för olyckor. Det är sådant som på sikt kan förbättra lönsamheten och samtidigt skapa en trevligare arbetsplats, säger Anna Rydberg, chef för JTI:s jordbrukssektion.
För att nå ett bra resultat är det viktigt att de som arbetar på gården blir involverade i förbättringsarbetet, anser forskarna, som påpekar att företagen efter en första kontakt med Lean-konceptet kommer att behöva fortsatt stöd av en Lean-coach under en längre period för att uppnå ett varaktigt resultat.
På gårdarna undersöktes samtidigt hur resurserna användes för att nå ett resultat som även var klimateffektivt. Det visade sig finnas en tydlig koppling mellan hur arbetet utfördes på en mjölkgård, och utsläpp av växthusgaser.
– Kopplingen till klimateffektivitet kommer av att när man effektivt utnyttjar resurser som exempelvis foder, diesel och el, så genereras mindre mängd växthusgaser per kilo producerad mjölk, säger Anna Rydberg.
Projektet finansierades med medel från Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF).

Relaterade artiklar