Sensorer i mjölkrobotar mäter metan i kornas utandningsluft för att identifiera djur som naturligt släpper ut mindre metan och därmed kan bidra till minskade utsläpp genom avel.

En liten låda på mjölkningsroboten kan få betydelse för framtidens klimatarbete inom mjölkproduktionen. I lådan finns en så kallad sniffer som via en liten slang mäter metankoncentrationen i kons utandningsluft medan den äter i roboten. Mätningarna visar stora skillnader mellan enskilda djur. Sniffersystemen flyttas mellan olika gårdar för att samla in data från fler besättningar och djur, och enligt Sara Petersen, avelsrådgivare på VikingDanmark, har datamängden ökat kraftigt på kort tid. Effektivt Landbruk skriver att det nordiska metanindexet bygger på mätningar från flera projekt och omfattade vid lanseringen omkring 16 000 kor. Forskningen visar att en del av variationen i metanutsläpp är genetiskt betingad, vilket innebär att utsläppen kan minskas genom riktad avel och att effekten förs vidare till kommande generationer. För den röda danska mjölkrasen, RDM, räknar Petersen med en årlig minskning på omkring en procent. Som illustration jämför hon effekten med att 315 bilar skulle kunna tas bort från motorvägen varje år, men betonar att jämförelsen endast är en illustration eftersom kor ingår i ett biologiskt kretslopp. Metanindexet ingår ännu inte direkt i NTM, det gemensamma nordiska avelsindexet för mjölkkreatur. Enligt Petersen bidrar dock avel efter ett högt NTM redan till mer klimateffektiva kor genom bland annat bättre hållbarhet, effektivare foderutnyttjande, bättre fruktsamhet och högre motståndskraft mot sjukdomar. Det gör att korna kan producera under längre tid samtidigt som resurserna som krävs för sjukdomar och rekrytering minskar, vilket i sin tur sänker klimatavtrycket per kilo energikorrigerad mjölk.