Agrosfär har rönt stort intresse som ett verktyg för klimatberäkningar inom svenskt lantbruk. Flera namnkunniga experter är knutna till teamet som utvecklar beräkningsmodellen.

– Att beräkna lantbrukets klimatutsläpp är en av de mest avancerade klimatberäkningarna man kan göra, säger Vera Söderberg, projektledare för teamet.
Agrosfärs beräkningsmodell har utvecklats av experter inom livsmedel, lantbruk och klimatberäkningar. Dessa personer är utvalda för sin expertis inom livscykelanalyser och sina erfarenheter av att skapa verktyg för klimatberäkningar inom livsmedels- och lantbrukssektorn. I teamet ingår bland andra Maria Berglund, hållbarhetsexpert hos Växa, Johanna Karlsson, foderexpert hos Växa, Martin Laurentz, hållbarhetsexpert på Lantmännen samt Danira Behaderovic, som arbetar med LCA-analyser hos RISE.

– Det är kombinationen av experter med olika bakgrunder som gör att vi kan lösa de riktigt svåra frågorna, säger Vera Söderberg, projektledare för gruppen. Hon fortsätter:

– Att ta fram en branschledande modell för klimatberäkning i lantbruket kräver ett expertteam som kan den specifika beräkningsmetodiken för respektive produktionsgren. Det är en komplex uppgift eftersom Agrosfär ska passa alla gårdar och vi vill använda så mycket faktisk gårdsdata om möjligt. Därför är det viktigt att vi har ett team som förstår helheten och vad lantbrukaren verkligen behöver, säger Vera Söderberg.

Mer detaljerad information
Det finns många aspekter att ta hänsyn till när man ska beräkna lantbrukets klimatutsläpp. Allt från globala standarder, såsom GHG-protokollet och Science Based Targets, till att få med rätt information för att göra en korrekt bedömning av en gårds klimatavtryck.

– Att beräkna lantbrukets klimatutsläpp är en av de mest avancerade klimatberäkningarna man kan göra. Många biologiska processer i marken och hos djuren pågår samtidigt och påverkar varandra, vilket gör det komplext för vårt beräkningsteam. Samtidigt måste det vara enkelt för lantbrukare att hantera data och göra en klimatberäkning i Agrosfär, säger Vera Söderberg.

Till skillnad från andra klimatberäkningsverktyg tar Agrosfär hänsyn till att antalet djur i en besättning varierar över året och att de har olika raser och förutsättningar. Det gör verktyget unikt i sin detaljrikedom.

– En tydlig fördel med Agrosfär är att vi kommer bort från att räkna med genomsnitt. Alla kvigor i en grupp får inte sin första kalv vid precis 24,5 månaders ålder och alla kor mjölkar inte lika mycket. Agrosfär ger oss en mer detaljerad information om klimatpåverkan, till exempel för olika koraser i en och samma grupp, säger Maria Berglund, hållbarhetsexpert hos Växa och del av Agrosfärs beräkningsteam.

Branschstandard behövs
Allt fler ser Agrosfär som en branschstandard för klimatberäkningar i lantbruket. Martin Laurentz, hållbarhetsexpert på Lantmännen och del av Agrosfärs beräkningteam, menar att det behövs en standard.

– Marknadsaktörer bör inte konkurrera med varandra med stöd av helt olika beräkningssystem. Det leder till att konsumenten jämför klimatavtryck från två olika produkter utan att inse att de jämför äpplen med päron, säger han.

I dag används Agrosfär för att beräkna klimatavtryck. I ett nytt projekt, med stöd från EIP-Agri, ska verktyget vidareutvecklas för att omfatta fler hållbarhetsaspekter. Bland annat ska projektet skapa affärsmodeller som värderar och kompenserar lantbrukare för mervärdena som de skapar på gårdsnivå. Det kan handla om kolinlagring, biologisk mångfald eller vattenanvändning.

– Agrosfär har tagits emot väl som branschens gemensamma verktyg för detaljerad klimatberäkning. Nu tar vi nästa steg genom att kombinera klimatdata med andra miljöaspekter, säger Emilia Liljeström, vd för Agronod.