Ekologisk växtodling har i flera fall varit mer lönsam än konventionell i Östergötland, visar en långsiktig sammanställning från Hushållningssällskapet Östergötland där ekologisk höstraps sticker ut med ett betydligt högre täckningsbidrag.

Sedan 2005 har Hushållningssällskapet Östergötland gjort efterkalkyler på olika grödor på omkring 40 gårdar i länet. Underlaget omfattar totalt cirka 10 000 hektar, varav 18 gårdar och omkring 48 procent av arealen är ekologiskt odlad. I jämförelsen används TB1, som omfattar direkta intäkter från försäljning och produktionskopplade stöd samt kostnader för bland annat utsäde, gödsel, växtskydd, torkning, lagring och rörliga maskinkostnader. För höstvete har ekologisk odling i genomsnitt gett drygt 1 000 kronor högre TB1 per hektar än konventionell under perioden 2005–2025 när ekostödet räknas med, men utan stödet är resultatet omkring 500 kronor sämre. Skillnaderna varierar dock kraftigt mellan åren och marknaden har stor betydelse. Under 2024–2025 ökade prisgapet mellan ekologisk och konventionell spannmål till ekoodlingens fördel. Även ekologisk havre har haft ett något högre genomsnittligt TB1 när stödet räknas in, men utvecklingen har påverkats tydligt av efterfrågan och pris. Under åren 2021–2024 var marknaden svag för ekologiska varor, medan minskad ekologisk spannmålsareal därefter bidrog till brist hos uppköparna och högre priser. Höstrapsen visar den största skillnaden. Under hela perioden har ekologisk höstraps i genomsnitt gett omkring 4 800 kronor mer per hektar än konventionell inklusive ekostöd och cirka 3 300 kronor mer utan stödet. Samtidigt är grödan kostsam och den ekologiska odlingen har större variation i skörd, vilket gör att en dålig etablering eller kraftig utvintring kan slå hårt mot kalkylen. Under 2025 var både pris och avkastning på ekologisk höstraps ovanligt bra i materialet. Även ekologiska ärtor och bönor har haft ett ekonomiskt försprång. I genomsnitt har TB1 varit cirka 3 100 kronor högre per hektar inklusive ekostöd och 1 600 kronor högre utan stöd jämfört med konventionell odling. En förklaring är att marknaden för svenska ekologiska proteingrödor är starkare, samtidigt som ekologiska och konventionella skördar skiljer sig mindre åt än för spannmål eftersom proteingrödorna själva fixerar kväve. Hushållningssällskapet betonar samtidigt att siffrorna inte ska ses som ett generellt facit för vilken produktionsform som är mest lönsam. Jordart, geografiskt läge, arrondering, tillgång till stallgödsel, lagrings- och torkkapacitet, maskinpark och försäljningsmöjligheter påverkar resultatet på den enskilda gården. Sammanställningen bygger på verkliga gårdssiffror och visar därför snarare hur stora skillnaderna kan vara under olika förutsättningar. Ekonomin kan optimeras på många sätt, men var insatserna ger störst effekt beror på den enskilda gårdens förutsättningar. Enligt Hushållningssällskapet är ekostödet en viktig del av den ekologiska produktionens konkurrenskraft, men bör framför allt fungera som en stöttepelare och inte vara det som hela lönsamheten bygger på.

Avkastning och TB 1 för ekologiskt och konventionellt höstvete år 2005–2025.

Avkastning och TB 1 för ekologisk och konventionell havre mellan år 2005–2024.

Avkastning och TB 1 för ekologisk och konventionell höstraps år 2005–2024

Avkastning och TB 1 för ekologisk och konventionell ärt och åkerböna år 2005–2025