Intresset för fodertillsatser som minskar metanutsläppen från mjölkkor fortsätter att öka. Samtidigt pågår forskning för att utveckla fler alternativ och öka kunskapen om hur de påverkar djur och produktion.

Bovaer, vars aktiva substans är 3-NOP, är det mest använda metanreducerande fodertillskottet och har i ett stort antal vetenskapliga studier visat sig kunna minska metanutsläppen från mjölkkor med omkring 30 procent utan att påverka mjölkens sammansättning eller djurhälsan negativt. Samtidigt fortsätter forskningen kring både Bovaer och andra metanreducerande fodertillsatser. Bland annat undersöks hur olika fodersammansättningar påverkar effekten och om nya tillsatser kan ge liknande klimatnytta. Debatten om Bovaer har varit intensiv i flera europeiska länder, där kritiker efterlyst fler långtidsstudier och fler undersökningar av djurvälfärden. Parallellt har bland annat danska forskare startat nya projekt för att följa djurens hälsa under längre tid, trots att tidigare myndighetsgranskningar och publicerade studier inte har visat några negativa effekter på djurhälsa eller mjölkkvalitet.
Bakgrunden är att ett stort antal danska mjölkproducenter upplevt problem efter det att danska staten lagstadgat om att använda Bovaer i besättningar med 50 kor eller fler sedan i fjol.

Andra produkter
Men det finns flera andra alternativ under utveckling eller på marknaden. Agolin bygger på en blandning av eteriska växtoljor som påverkar jäsningsprocesserna i våmmen och har i försök visat metanminskningar på omkring 5 till 10 procent, samtidigt som vissa studier pekar på förbättrad fodereffektivitet. Mootral, som baseras på extrakt från vitlök och citrus, har också visat lovande resultat, framför allt i försök med nötkreatur, även om effekten varierar mellan olika produktionssystem. Ett annat forskningsspår är rödalger av släktet Asparagopsis, som i kontrollerade försök har minskat metanavgången med upp till 80 till 95 procent. Samtidigt återstår frågor kring bland annat jodhalter i mjölk, tillgång på råvara och kostnad innan tekniken kan användas i större skala. Även nitratbaserade fodertillsatser och olika växtextrakt, exempelvis tanniner, utvärderas, men deras metanreducerande effekt är i regel mindre än för Bovaer och rödalger. Forskningen pekar därför mot att framtidens metanreducering kan komma att bygga på olika lösningar beroende på produktionsform, foderstat och lokala förutsättningar.