Hamna rätt med kvävet
Det finns god hjälp att få av olika hjälpmedel när sista kvävegivan ska spridas. Flera svar ger högre träffsäkerhet.
Det skriver Knud Nissen, i Yaras senaste nyhetsbrev och berättar vidare:
Den stora frågan varje år är hur mycket kväve man ska ge. Att sprida kväve efter vad som står i gödselplanen fungerar ju bara normalåren. Men vilket år är ett normalt år? Förutom skillnader mellan åren finns dessutom väldiga variationer mellan olika platser och fält. Men ett är säkert: ju längre fram på säsongen vi kommer desto större möjlighet har vi att bedömma skördens storlek och därmed kvävebehovet.
Många faktorer avgör
Vid varje gödslingstillfälle måste man fatta nya beslut:
• Skördepotentialen – hur stor kan skörden bli? För varje ton skörden förändras upp eller ner ska man justera kvävegivan med 15–20 kilo N per hektar.
• Kvävemineraliseringen – hur stor har kväveleveransen från marken varit?
• Utnyttjandet – har grödan tillgodogjort sig den näring som tidigare lagts ut?
• Förlusterna – har det försvunnit kväve genom utlakning eller denitrifikation?
När man ska bestämma kvävebehovet vid sista gödslingstillfället är det bra om man använder flera olika hjälpmedel. Här är fyra verktyg som hjälper.
1. Urval viktigt för Yara N-Tester
Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av kvävekomplettering i framförallt spannmål och potatis. Yara N-Tester är ett pålitligt hjälpmedel. Den visar kvävebehovet med god säkerhet på just de 30 blad man har mätt på, men kanske inte för resten av fältet. Det betyder att den mänskliga faktorn är viktig – d.v.s. att man inte bara tar ut de fina bladen utan gör ett reprecentativt urval bland de 30 mätningarna. Nästa sak man ska tänka på är om närings- och vattenförsörjningen har varit tillräcklig under säsongen. Om det varit torrt kan det finnas outnyttjat kväve kvar i marken, vilket gör att Yara N-Tester inte ger en tillförlitlig rekommendation.
2. Yara N-Prognos finns på vår hemsida
Yara N-Prognos ger en bild av hur mycket av tillfört kväve som grödan har tagit upp och hur mycket som fortfarande finns kvar i marken. Den ger också besked om mineraliseringen ett enskilt år är större eller mindre än normalt.
Prognosen baseras i år på försök med en kvävestege från 0 till 320 kilo N per hektar. Varje led mäts med Yara Handsensor. Mätningarna av N-upptaget sker veckovis under april–juni i ett stort antal höstveteförsök runt om i landet och resultaten publiceras på Yaras hemsidan som en service till odlare och rådgivare. Nytt för i år är att vi även mäter i maltkornförsök. Genom att prenumerera på våra nyhetsbrev får du direkt information varje gång nya mätningar har gjorts.
3. Nollrutor fångar upptaget
Med hjälp av Yara Handsensor erbjuder en del rådgivare från bland annat Hushållningssällskapen tjänsten att mäta och ge kväverekommendation utifrån mätningar i nollrutor hemma på gården.
Nollrutan ger en mycket bra bild av hur mycket kväve just ditt fält levererat i år. Detta är en viktig kunskap när man ska bedöma det sista kompletteringsbehovet.
4. Yara N-Sensor
Yara N-Sensor hjälper dig att omfördela kvävegivan inom fältet, framförallt i spannmål och oljeväxter. Utvecklingen av Yara N-Sensor har gjort det möjligt att bestämma kvävebehovet i maltkorn, höstvete och höstraps.