Jersey har fått världens första officiella metanindex, vilket gör det möjligt att avla mer målmedvetet för kor som släpper ut mindre metan. Målet är att aveln på sikt ska kunna minska metanutsläppen med omkring 1 procent per år.

Aveln ska bli ett verktyg för att minska metanutsläppen från framtidens jerseykor. Ett viktigt steg togs i maj när NAV lanserade världens första officiella metanindex för rasen, något som Dansk Jerseys ordförande Bent Olesen lyfte fram vid organisationens årsmöte i Aulum.
Indexet bygger på ett omfattande danskt datamaterial. Sedan 2016 har metandata samlats in med så kallade sniffers i automatiska mjölkningssystem i danska besättningar. Även uppgifter från utrustning inom Global Methane Genetics ingår. Totalt ligger omkring 550 000 registreringar från cirka 5 300 danska jerseykor bakom indexet, och antalet mätningar fortsätter att öka.
– På ett enskilt år räknas det inte så mycket. På tio år börjar det bli intressant, säger Bent Olesen på Dansk Jerseys årsmöte till danska Effektivt Landbrug.
Förväntningen är att aveln, när arbetet är fullt utbyggt, ska kunna bidra till en årlig minskning av metanutsläppen på omkring 1 procent. Metanindexet är samtidigt en del av en större strategi för att minska mjölkproduktionens klimatavtryck. För Jersey handlar framtida avel inte främst om att öka mängden mjölk, utan om att förbättra mjölkens innehåll av fett och protein. Även egenskaper som hälsa, reproduktion och foderutnyttjande ska bidra till utvecklingen.
Metanindexet ingår ännu inte i det nordiska totalekonomiska avelsindexet NTM. Innan det kan ske behöver bland annat indexegenskapens ekonomiska värde beräknas och sambanden med övriga egenskaper i avelsmålet analyseras. Bent Olesen räknar med att detta blir en del av den pågående revideringen av NTM. Under 2026 diskuteras framtidens produktionssystem, medan ekonomiska värden, beräkningar och tester av vikter ska genomföras under 2027. Ett nytt NTM väntas kunna införas i början av 2028.
Arbetet med metan behöver göras separat för de olika nötkreatursraserna eftersom det finns genetiska och biologiska skillnader mellan dem. Det gäller bland annat kornas storlek och genetik samt sammansättningen av mikroorganismerna i våmmen. Därför fortsätter arbetet med att samla in fler specifika mätningar på Jersey. Danmark ska även bidra med omkring 1 100 våmprover till en internationell referenspanel med totalt 20 000 prover, vilket ska ge mer kunskap om de mikroorganismer som ligger bakom metanproduktionen.

Fortsatt små kor
Några planer på att göra Jersey större finns däremot inte. Resultat som presenterades vid årsmötet visar samband mellan vikt, hållbarhet och reproduktion. Tyngre kor behöver mer foder enbart för underhåll och de största korna verkar dessutom hålla kortare tid. De tyngsta korna hade omkring tio fler tomdagar än de lättaste och behövde omkring 0,2 fler insemineringar per dräktighet. Resultaten talar därför för att rasen inte bör avlas mot större kor.
Genomisk testning av ungdjur är samtidigt ett viktigt verktyg i Jerseys avelsstrategi. Under första halvåret 2026 ökade antalet genomiskt testade djur med knappt 30 procent och omkring 54 procent av de födda kvigkalvarna testas nu. Enligt Dansk Jersey är rasen därmed ledande bland raserna på området.
Klövhälsa är ytterligare ett prioriterat område. För fyra år sedan fördubblades vikten för klövhälsa i avelsarbetet och effekten börjar nu synas. Jersey har enligt Bent Olesen den lägsta förekomsten av klövsjukdomar bland raserna, även om utvecklingen för sulsår går åt fel håll och därför fortsatt kräver uppmärksamhet.