Jordbruket ger oss inte bara mat utan även annat som vi kanske tar för givet, till exempel vackra, öppna landskap och livsmiljöer för vilda djur och växter. En grupp forskare från JTI, SP och Chalmers har nu sammanställt aktuell kunskap om jordbrukets ekosystemtjänster.

Ekosystemtjänster definieras som de nyttigheter som naturens olika ekosystem ger oss människor.

Men av alla ekosystemtjänster som jordbruket ger, är det egentligen bara maten som prissätts på en marknad och som jordbrukaren får betalt för. Andra tjänster prissätts inte, även om de är fundamentalt viktiga för oss, och därför är de lätt att förbise. Att lista ekosystemtjänster är ett bra sätt att synliggöra de många nyttigheter som jordbruket bidrar med, säger Pernilla Tidåker, forskare på JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala.

Hon tror att analyser av ekosystemtjänster kommer att bli allt viktigare när myndigheter utformar miljöersättningar till jordbruket.

Rekreation och turism är exempel på kulturella ekosystemtjänster som jordbruket bidrar till och som har stort värde för oss människor. Andra exempel på ekosystemtjänster är jordmånsbildning (viktig för markbördighet), kolsänkor i mark och skog samt förmågan att förhindra jorderosion och översvämningar genom olika typer av växtlighet och markskötsel.

För att man ska veta att ekosystemtjänsterna vårdas på rätt sätt kan man använda indikatorer, mått som kvantifierar ekosystemtjänster och trender för hur de utvecklas.

Hittills har ekosystemtjänster mest studerats i större skala, på landskapsnivå, trots att det är på gården som många av de beslut tas som direkt eller indirekt påverkar ekosystemtjänsterna. På gårdsnivå saknas ofta lämpliga indikatorer, men vi bedömer att det finns goda möjligheter att utveckla sådana. Det behövs till exempel indikatorer som hjälper lantbrukaren att följa upp förändringar i kolinlagring och biologisk aktivitet i marken, säger Birgit Landquist på SP.

Ekosystemtjänsterna listas och diskuteras i en rapport där forskarna också beskriver hur jordbruket självt på olika sätt är beroende av ekosystemtjänster från gården och det omgivande landskapet, till exempel pollinering, vattenrening och biologisk reglering av skadedjur.

Projektet har finansierats av Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning och rapporten Jordbrukets ekosystemtjänster – från koncept till gårdsbaserade indikatorer finns att ladda ner på SP:s webbplats.

Begreppet ekosystemtjänster slog igenom i början av 2000-talet i samband med det internationella forskningsprogrammet Millenium Ecosystem Assessment (MEA).