Det finns en föreställning om att Sverige kan komma att få bättre odlingsförhållanden när klimatförändringarna leder till ett varmare klimat. En forskningsstudie som publicerades i våras visar att skördarna snarare kommer att minska om inte anpassningar görs till ett mer varierande klimat och mer extremväder under växtsäsongen. Men om anpassningar vad gäller växtföljd och tillgång till bevattning görs kan skördarna öka med ett varmare klimat. 

Forskare från SLU i Uppsala, här presenterad av Nina Nordh på Greppa Näringen, har analyserat skördedata från Sverige, liksom dagliga meterologiska observationer för nederbörd och temperatur, från 1965 till 2020. Utifrån detta har beräkningar gjorts av antal torra dagar, frostdagar, medeltemperaturer med mera under olika utvecklingsstadier hos grödorna. Detta har forskarna sedan jämfört med skördeutbytet.

Längre torrperioder och mindre nederbörd påverkar skörden
Studien visar att det framför allt är längre torrperioder som har betydelse för skörden. Enligt de statistiska modeller som forskarna använt för sin analys har längre torrperioder större betydelse än kortare, extrema händelser som kraftiga regn eller värmeböljor. Orsaken kan vara att dålig tillväxt som en följd av kortare, extrema väderhändelser i vissa fall kan kompenseras av högre tillväxt under en senare tillväxtperiod.
Samtidigt blir den här typen av extremt väder allt vanligare med klimatförändringarna. Det innebär att forskarnas analys, som sträcker sig drygt 50 år bakåt i tiden, inte är helt representativ för hur dessa händelser kan påverka skörden när den globala uppvärmningen ökar ytterligare.

Fördelar med höstsådda grödor
Man vet sedan tidigare att höga temperaturer i kombination med låg vattentillgång leder till försämrad tillväxt, samt färre och mindre kärnor vid odling av spannmål. Klimatanpassningar i jordbruket behöver därför göras för att inte skördeutbytet för spannmål ska minska i klimatförändringarnas spår.
En möjlig anpassning som nämns i studien är förändringar i val av grödor, inte minst från vårspannmål till höstspannmål, eller genom att odla båda för att sprida riskerna. Analysen av skörde- och klimatdata visade att höstvete klarar längre torkperioder än vårvete eftersom höstvete redan har hunnit etablera sig innan vårens torrperioder sätter igång. Det gör att plantorna har djupare rötter som bättre kan nå jordens vattenreserver.
Samtidigt pekar forskarna på ett motsatsförhållande i och med att ett tunnare snötäcke kan motverka de positiva effekterna av höstgrödan genom de skador som kan uppstå vid köldperioder utan snö. De såg också i sin analys att havre- och vårveteskördarna tycks påverkas mer negativt av längre torrperioder än skördar av vårkorn.

Bevattning och fler grödor
Det forskningen inte tog upp var att möjligheten till att bevattna markerna kommer att bli viktigt. Med bevattning klarar man normala skördar även om det inte kommer en millimeter regn mellan april och september, det såg vi bevis på år 2018. Bevattning är en god försäkring även om den inte behövs överallt alla år.
Många lantbrukare har under de senaste två åren upplevt större eller lika stor skörd i vårkorn som i höstvete och då vårgrödor är billigare att odla är det en intressant uppgift.
Om ett förändrat klimat ger vintrar som skadar höstgrödorna mer kan mellangrödor under höst och vinter följt av bevattnade vårgrödor lösa klimatproblemen och även ge ökad avkastning.
Ett varmare klimat kan även innebära att mer en en skörd kan tas på varje fält och år. Ett exempel är att skörda mellangrödan och köra den till en biogasanläggning.

Fler anpassningsstrategier till ett förändrat klimat
Forskarna tar i sin studie upp ytterligare en form av anpassning till ett varmare klimat: tidpunkten för sådd av vårgrödor. Det kan både vara aktuellt med anpassning till en hög markfuktighet som kan fördröja sådden eller tvinga fram en större andel höstsådd, liksom anpassning till varmare temperaturer som kan medföra ett behov av att tidigarelägga sådden så att det markvatten som lagrats under vintern utnyttjas bättre.
Slutligen pekar forskarna på hur allt fler milda vintrar med omväxlande kyla och töperioder också kan skada grödorna, och att effekterna av detta behöver undersökas ytterligare.
Sammanfattningsvis synliggör studien behovet av en ökad medvetenhet om den klimatanpassning som behövs i jordbruket för att inte klimatförändringarna ska leda till minskade skördar. Det kan exempelvis handla om att odla mer värmetåliga grödor, förändra tidpunkten för sådd, att fler höstsådda grödor behövs samt att blanda grödor eller sorter för att utnyttja skillnader i rotsystemen så att vatten kan utnyttjas bättre på olika djup.