Köparna avvaktar – Vetepriset faller
Priset på vete faller med 2,0 procent denna veckan på Matif i Paris. Det är märkligt med tanke på lagersituationen samt att priset på majs stiger. Majs borde dra med sig vete upp men anledningen till prisfallet är bland annat att stora importörer av vete skjuter upp sina beställningar.
Bakgrunden till det är att länder som normalt importerar mycket spannmål just nu hoppas på en lösning på konflikten i Mellanöstern och att det ska få igång ett prisfall på spannmål. Många av dessa länder har nu synnerligen små lager av spannmål och frågan är vem som vinner. Öppnas Hormuzsundet innan lagren tar slut gör de förmodligen rätt och får antagligen tag på billigare spannmål. Men tar lagret slut i något av dessa länder och de behöver börja köpa innan konflikten är löst kan spannmålspriserna stiga ganska mycket.
Priset på majs gick upp med 2,7 procent medan rapsen föll i pris med 0,3 procent på Matif i Paris.
På Chicago Board of Trade gick vete ner med 1,5 procent medan majspriset föll med 0,7 procent och sojan gick upp med 1,2 procent.
Små lager
Spannmålslagren i EU och Storbritannien är just nu mindre än normalt medan de är rekordstora i Ryssland. De stora ryska lagren beror framförallt på att exporten är störd till följd av kriget med Ukraina.
En av anledningarna till att vetepriset inte stiger är naturligtvis marknadens bedömning av de ryska vetelagren. Än så länge räknar marknaden således med dessa kvantiteter men ju längre tiden går ju större risk att all denna vete aldrig når marknaden, och då kan spannmålspriset stiga.
Spannmål i lager kan ju som bekant försämras vad gäller kvalité och framförallt om det just nu finns så mycket spannmål i Ryssland att de ordinarie lagerutrymmena inte räcker till överallt.
Mindre höstsådd
Såväl i Ryssland som i Ukraina får lantbrukarna problem med likviditeten när de inte kan sälja sin spannmål och då påverkas även höstsådden negativt. I Ukraina är det dessutom för torrt för att så höstvete just nu.
En ytterligare faktor som kan medföra minskad skörd 2027 totalt i världen är att gödsel och drivmedel är mycket dyrt och då är det alltid en del arealer som inte brukas. Denna effekt kom inte i år då priserna steg på vården då det mesta redan var sått.

