Hur ska en klok avvägning mellan miljöåtgärder i vattenmiljön och ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk se ut? Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten har arbetat fram ett beslutsunderlag för att hjälpa vattenmyndigheterna att besvara frågan.

Markavvattning för att skapa jordbruksmark har lett till att vattenmiljöerna i jordbrukslandskapet blivit fysiskt påverkade under lång tid. Idag finns ett stort behov av att förbättra vissa vattenmiljöer samtidigt som samhället har ett mål att jordbrukets produktionsförmåga ska öka. Detta mål måste balanseras mot målet för Sveriges vattenförvaltning som är att bevara och förbättra vattenmiljöerna och uppnå en god ekologisk status. I vissa jordbruksområden kan krav på god ekologisk status få stora negativa konsekvenser för jordbruksproduktionen.

Vattenmyndigheterna måste fatta korrekta beslut i rätt tid
Det är vattenmyndigheterna som beslutar om vilka miljökrav som ska gälla. Kraven ska vägas mot andra mål som behovet av en livskraftig livsmedelsproduktion och en levande landsbygd vilket kan resultera i sänkta krav eller avvikelser.

– Det kräver underlag och kunskap, inte bara om förhållandena i vattnet utan även om jordbruksmarken och berörda jordbruksföretag, säger Tomas Johansson, samordnare för vattenhushållning på Jordbruksverket.

Vattenmyndigheterna ska göra korrekta avvägningar, samtidigt som de måste klara vattendirektivets tidsramar.

Kunskap behövs för att nyttja möjligheter
Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket ska stödja vattenmyndigheterna i detta och bidra med vägledning inom sina respektive ansvarsområden.

– En av slutsatserna från den dialog som skett mellan myndigheterna är att vattendirektivets möjlighet att göra avvägningar är till stor nytta i jordbrukslandskapet, säger Signild Nerheim, enhetschef på Havs- och Vattenmyndigheten. Genom rätt val av miljöåtgärder kan effekten av den fysiska påverkan på vattenmiljöerna mildras samtidigt som jordbruksproduktionen kan fortsätta att utvecklas.