Greppa Näringen har så smått dragit igång mätningen av kväveupptag i höstvete i Mälardalen. Mätningen visar att upptaget av kväve i gödslade fält och ogödslade rutor i snitt är ungefär lika stort. Upptaget är något lågt för utvecklingsstadiet.

Efter första mätningen kan konstateras att det är relativt små skillnader mellan nollruta och fält, vilket det brukar vara vid första mätningen. På några ställen syns dock nollrutorna tydligt, till exempel i Veckholm, Enköpingsnäs och Svinnegarn.
Så här tidigt är det svårt att jämföra med tidigare år, men utifrån de fält vi mätt i så är upptaget något lägre än vanligt. Skillnaden mellan fält och nollruta är väldigt liten vilket är vanligt eftersom det är tidigt på säsongen och upptaget av kväve inte riktigt kommit igång än. Vi har mätt i 11 av våra 17 fält den här gången och genomförde mätningen 28:e april. Alla fält var i bestockningsfasen.

I diagrammet syns skillnaden mellan nollruta och fält för varje fält som mäts i, den mörkblå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusblå delen av stapeln visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

Varierande leverans
Som man även ser i diagrammet så varierar leveransen av kväve från marken mellan de olika platserna. Det minsta upptaget ligger på 5 kg N/ha medan det högsta ligger på 25 kg N/ha. Medelvärdet för kväveupptaget i nollrutorna hamnar på 15 kg/ha, och medelvärdet för upptaget i de gödslade fälten är 19 kg N/ha. Observera att det är först från DC 30 som den handburna N-sensorn ger mer säkra värden.

Under våren och sommaren kommer Greppa Näringen att mäta kväveupptag i höstvete i cirkaa 17 fält hos elva lantbrukare i Uppland och Västmanland. Vi mäter i ogödslade rutor (nollrutor) och i omkringliggande fält med en handburen N-sensor. Första mätningen har vi gjort nu vecka 18 och vi kommer fortsätta mäta ungefär fram till axgång.

Fälten ligger framförallt på växtodlingsgårdar, med undantag för fältet i Grillby som ligger på en djurgård. I år har vi en lite övervikt på fält med stråsäd som förfrukt, men vi har även fält med raps, ärt och vall som förfrukter.

Genom att följa upptaget i nollrutorna och i fälten under säsongen kan vi räkna ut hur mycket av gödselkvävet som grödan tagit upp och hur mycket kväve som marken levererar. Då är det lättare att anpassa resterande givor efter årets mineralisering.