Antalet fysiska djurskyddskontroller ökade, liksom det totala antalet arbetsinsatser kopplade till djurskydd. Det visar Jordbruksverkets sammanställning av kontrollmyndigheternas arbete under 2025.

Andelen kontroller där länsstyrelserna upptäckt brister i djurskyddet ligger på samma nivå som tidigare år, men omhändertaganden av katter och hundar fortsätter att öka.
För att säkra att alla som håller djur, det vill säga alltifrån lantbrukare och sällskapsdjursägare till zoobutiker, djurparker och försöksdjursverksamheter, följer de djurskyddsregler som finns, genomför länsstyrelserna varje år ett stort antal kontroller. I Djurskyddsrapporten 2025 ger Jordbruksverket en samlad bild av kontrollverksamheten under det gångna året.

Fler kontroller har gjorts men fler behöver göras
Rapporten visar att länsstyrelserna under 2025 gjorde över 8 700 rutinkontroller på plats, vilket är en ökning med nästan 900 kontroller jämfört med 2024. Länsstyrelsernas samtliga arbetsinsatser uppgick till totalt 25 200. Det är det högsta resultatet sedan denna siffra började tas fram år 2015.
Samtidigt minskade kontrollerna av anläggningar med försöksdjur från 21 till 15 procent, vilket är allvarligt då EU:s krav är att minst en tredjedel av dessa verksamheter ska kontrolleras varje år. Länsstyrelserna nådde inte heller det nationella målet om att minst 10 procent av djurhållare med livsmedelsproducerande djur ska kontrolleras, utan landade på 6,8 procent i genomsnitt – med stora variationer mellan länen.
– Vi ser en positiv trend i att antalet rutinkontroller ökar jämfört med de senaste åren, men för att nå de nationella målen så behöver ökningen bli ännu större. Kontrollerna är viktiga för att säkerställa att vi har en bra djurhållning bland våra livsmedelsproducerande djur och i förlängningen också för att bibehålla ett gott förtroende för svensk livsmedelsproduktion, säger Malin Wåhlstedt, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.

Rapporten visar de vanligaste bristerna
När det gäller de brister som framkommit i samband med kontrollerna, är resultaten likvärdiga jämfört med tidigare år. Vanligast bland lantbrukets djur var att grisar saknade torra eller rena liggytor. På gårdar med nötkreatur var den mest frekventa bristen att djuren inte var tillfredsställande rena. För hästhållning var brister relaterade till inredning fortsatt vanligast förekommande.
– Även om statistiken visar att de flesta håller och sköter sina djur på ett bra sätt, finns det samtidigt områden där brister är vanligt förekommande. Detta arbetar vi och branschen med, men mer insatser krävs för att säkra djurvälfärden för alla djur som hålls av människor, säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.

Dålig ekonomi kan ge sämre djurskydd
Under 2025 ökade antalet inkomna klagomålsärenden kraftigt, det vill säga ärenden där någon kontaktar länsstyrelsen med en misstanke om bristande djurskydd. Cirka 16 000 klagomål kom in, vilket är det högsta noterade antalet hittills. I 74 procent av de klagomål som följs upp genom fysisk kontroll på plats konstaterades brister i djurhållningen.
Rutinkontrollerna och klagomålskontrollerna resulterade sammantaget i 530 åtalsanmälningar, 351 beslut om djurförbud samt 1 158 beslut om omhändertagande av djur. En klar majoritet – 82 procent – av alla beslut om omhändertaganden gällde hundar eller katter.
– Länsstyrelserna ser i samband med kontrollerna att den sociala och ekonomiska utsattheten har ökat. Att ha djur är kostsamt och krävande och när människor får det sämre ekonomiskt kan det påverka deras förmåga att ta hand om sina djur på ett tillfredsställande sätt. Just när det gäller sällskapsdjur var det under förra året exempelvis vanligt att djuren inte fått veterinärvård i den utsträckning som de behövt, säger Malin Wåhlstedt.

Fakta: Länsstyrelsernas djurskyddsarbete i siffror
Under 2025 gjorde länsstyrelserna 8 713 fysiska kontroller, vilket är en ökning med 873 kontroller jämfört med 2024, samt tog emot 16 032 klagomål om bristande djurhållning, vilket är det högsta noterade antalet hittills.
Rutinkontroller av anläggningar med försöksdjur minskade från 21 till 15 procent. Det innebär att länsstyrelserna inte når kravet i EU:s försöksdjursdirektiv om att kontrollera en tredjedel av verksamheter som använder försöksdjur.
Rutinkontroller av anläggningar med livsmedelsproducerande djur ökade från 5,4 till 6,8 procent. 6 av 21 länsstyrelser nådde upp till målet på 10 procent.
Totalt under 2025 fattade länsstyrelserna 3 629 beslut, varav 530 åtalsanmälningar, 1 158 beslut om omhändertaganden och 351 beslut om djurförbud.