Spannmålspriset kommer att nå minst 3 svenska kronor per kg innan året är slut och priset för mjölk och kött kommer inte att falla tillbaka. Därmed lär det inte spela någon större roll om konsumenter manifesterar för minskat matpris i butik. Maten kommer att bli dyrare framöver och en ökad andel av den disponibla inkomsten i de flesta familjer kommer att gå till mat.

När matpriserna började stiga efter Rysslands invasion av Ukraina blev jag intervjuad av Expressen och sa då att det här är bara början, matpriserna kommer stiga ännu mer framöver och det beror på att räntan kommer att stiga. Läs den artikeln genom att klicka här.
Än så länge var det rätt. Räntan steg och matpriserna fortsätter att stiga
Det beror på flera faktorer. Lantbruket är kapitalintensivt och när räntan gick från 0 till 4,0 för att sedan visserligen falla tillbaka till 2,25 procent så har kapitalkostnaderna ökat. Storleksrationaliseringen inom lantbruket under decennier har medfört att livsmedel kunnat producerats billigare, men nu når vi gränser inom det området. När som exempel två riktigt stora äggproducenter förser landet med 80 procent av äggen och en av dessa drabbas av fågelinfluensa så sticker priset på ägg. Det har man blivit varse i USA i år.
Fågelinfluensa är inte det enda som kan störa livsmedelsproduktion. Det finns ytterligare virussjukdomar som får stora konsekvenser för livsmedelsförsörjningen, som mul- och klövsjuka, blåtunga och afrikansk svinpest.
Ovanpå dessa problem har vi klimatförändringar som visserligen kan ge ökad kraft i svenskt lantbruk, men minskad produktion totalt globalt.
Åkermark försvinner varje år till förmån för vägar och byggnader i hela världen.
Lagren av spannmål i världen har minskat kontinuerligt i många är i streck nu. Lagren är betryggande just i dag,  men inom kort kommer skördarna inte att räcka till, då vi hela tiden blir fler och fler som ska äta mat på jordklotet.

Hur veckans tullkrig kommer att slå på matpriserna är oklart, men att det skulle innebära att livsmedel blir billigare är tveksamt.
Om man tar de tre grupper som ingår i livsmedelsproduktionen; lantbrukaren, förädlingsindustrin och butiken så är det tveklöst så att den största vinstmarginalen finns i butiken och den minsta ute på lantbruken.
Det finns således inget att hämta på gårdsnivå för att konsumenter ska få billigare mat och samtidigt gnäller branschorganisationen för livsmedelsföretagen dagligen på svag lönsamhet och ingen politiker i världen rår på ICA. Handlaren har fönstret mot konsument och håller i taktpinnen, så kommer det alltid att vara.

I augusti år 2023 skrev jag en debattartikel i Svenska Dagbladet om att livsmedel kommer att bli dyrare och varför, och så här långt har det stämt väl. Läs den artikeln genom att klicka här.

Lantbrukare och andra i lantbruksbranschen som läser artiklar här på Lantbruksnytt anser nog inte att det är något problem att livsmedel, som trots allt är något viktigare för människor än ett nytt altandäck, en resa till Maldiverna eller en ny platt-TV, får ta en något större del av inkomsten framöver. Men det är ett tufft uppvaknande för såväl konsumenter som för politiker. Finansministern kan kalla till sig vem som helst från branschen för att försöka få till en lösning. Det går inte! Maten kommer att bli dyrare och dyrare. Vi lägger nu cirka 16 procent av disponibel inkomst på livsmedel och när det bottnade före pandemin var vi nere och vände på 11. Jag utesluter inte att vi når 20 procent inom kort.

Jag började min karriär som lantbrukare år 1989. Det var inte optimalt valt. Året efter kom Omställning 90, kort och gott; lantbruk är bara en belastning för Sverige och mat finns ju i affärerna, lägg ner så mycket som möjligt av den produktionen. Mats Hellström var lantbruksminister hos Socialdemokraterna som drev igenom politiken. Hade vi inte kommit med i EU fem år senare hade vi haft en handfull lantbrukare kvar i dag.
Det hör man ingen politiker säga i dag!!