Mercosuravtalet väntas framför allt sätta press på priserna på nötkött och kyckling inom EU, medan påverkan på griskött bedöms bli begränsad. De nya importkvoterna är små i förhållande till EU:s produktion, men kan ändå påverka prisbildningen beroende på hur importen utvecklas och var köttet säljs.

Det är små kvoter i förhållande till produktionen men många lantbrukare har under de senaste månaderna frågat sig hur Mercosuravtalet kommer att påverka prisbildningen på deras produkter. I en marknadsanalys från Agrocura undersöks hur handelsavtalet mellan EU och Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay kan påverka den europeiska marknaden. Avtalet har tillämpats provisoriskt sedan den 1 maj, men de flesta importkvoter fasas in under fem år. Effekterna väntas därför märkas gradvis under de kommande åren. EU öppnar inte marknaden helt för de känsligaste varorna, utan inför i stället kvoter med låg eller ingen tull. För nötkött gäller en kvot på 99 000 ton med 7,5 procents tull, för kyckling 180 000 ton tullfritt och för griskött 25 000 ton med en tull på 83 euro per ton. Därutöver omfattar avtalet en miljon ton majs och 190 000 ton socker, varav merparten av sockerkvoten redan finns men nu blir tullfri. Kvoterna motsvarar 1,5 procent av EU:s nötköttsproduktion, 1,3 procent av kycklingproduktionen, 0,1 procent av grisköttsproduktionen, 1,7 procent av majsproduktionen och 1,2 procent av sockerproduktionen. Trots de begränsade volymerna finns det flera skäl att följa utvecklingen. EU importerar redan omkring fyra miljoner ton majs, 206 000 ton nötkött, 293 000 ton kyckling och 600 000 ton socker från Mercosurländerna varje år. Kvoterna är alltså mindre än den befintliga importen för dessa varor, vilket innebär att en stor del av handeln kan fortsätta som tidigare, men med lägre tullar. Griskött är undantaget. Importen från Mercosur uppgick till endast 25 ton under 2024, vilket innebär att kvoten på 25 000 ton i praktiken ger exportörerna en helt ny tillgång till EU-marknaden. Kvoterna utgör dessutom inget tak för importen. När de är fyllda kan exporten fortsätta med ordinarie tullar. EU:s beräkningar för flera handelsavtal, där Mercosur står för den största delen av effekten, pekar på att ytterligare 85 000–100 000 ton nötkött kan tillkomma på EU-marknaden. Så länge import med full tull fortsätter vid sidan av kvoterna är det i stor utsträckning den högre tullnivån som påverkar prisbildningen. Tullbesparingen kan då främst hamna hos exportörer och importörer i stället för att leda till lägre priser inom EU. Billigare sydamerikanskt kött kan också tränga undan andra leverantörer, till att börja med länder utanför unionen. Ukraina, som i dag är en stor leverantör av kyckling till EU, väntas exempelvis möta hårdare konkurrens från Brasilien. Först därefter kan den europeiska produktionen påverkas mer direkt, framför allt genom prispress inom förädling och storkök, där ursprungslandet ofta spelar mindre roll. Avtalet har mött stark kritik från europeiska livsmedelsproducenter, inte minst franska lantbrukare. Kritikerna menar att europeiska producenter riskerar att konkurrera på olika villkor eftersom användningen av vissa växtskyddsmedel fortfarande är tillåten i Sydamerika trots att de är förbjudna inom EU. Även kraven på djurvälfärd, antibiotikaanvändning och miljö är mindre stränga. Frågetecken har också lyfts kring importkontrollerna. I september stoppade EU importen av kött och andra animaliska produkter från Brasilien efter att landet inte kunnat visa att det uppfyller EU:s regler för antibiotika. För att möta kritiken har EU bland annat infört en skyddsklausul som innebär att kommissionen ska undersöka marknaden om importen av känsliga varor ökar med 5 procent samtidigt som priserna ligger 5 procent under EU-nivån. Enligt Agrocura har svenska lantbrukare generellt goda förutsättningar att hantera den skärpta konkurrensen. Svenskt lantbruk har under lång tid verkat på internationella marknader och har erfarenhet av att konkurrera utan skyddande tullmurar. Hög produktivitet, kostnadseffektivitet och ett starkt anseende inom livsmedelssäkerhet är faktorer som kan stärka konkurrenskraften och det starkaste argumentet är att svenska konsumenter framförallt vill ha svenska livsmedel.
Samtidigt finns inhemska utmaningar.  Hårdare djurskyddsregler och ett framtida förbud mot vissa växtskyddsmedel kan försämra konkurrenskraften under de kommande åren. Hur stor påverkan blir i förhållande till konkurrenterna inom EU och i Sydamerika återstår att se. Mest utsatta för Mercosuravtalet bedöms producenter av nötkött och kyckling vara, särskilt de som levererar till förädlingsindustrin och storkök. Därför blir det viktigt att följa hur stor del av importkvoterna som utnyttjas i takt med att avtalet genomförs.