14 svenska Arlagårdar blir först i landet att använda en ny metod för gödselhantering som i försök utomlands visat kraftigt minskade utsläpp av både metan och ammoniak. Om metoden fungerar lika bra i Sverige kan det innebära ett viktigt genombrott för ett mer hållbart lantbruk.

Gödselhantering står för ungefär tio procent av jordbrukets utsläpp i Sverige. I ett pilotprojekt ska 14 svenska Arlagårdar nu använda ett nytt sätt att hantera flytgödseln som kan minska utsläppen av både metan och ammoniak.

Första gången i Sverige
Tekniken bygger på att väteperoxid tillförs i gödseln, vilket minskar bildningen av metan samtidigt som mer kväve bevaras. Resultatet blir mindre utsläpp, mer näringsrik gödsel och minskat behov av mineralgödsel. En bonuseffekt är att lukten minskar, vilket förbättrar arbetsmiljön på gården och luften i grannskapet.
Det är första gången som metoden används i Sverige och inom Arla. Storskaliga projekt har tidigare genomförts i Danmark, Tyskland, Spanien och på Irland, där resultaten visar att metanutsläppen kan minska med omkring 80 procent och ammoniakutsläppen med upp till 50 procent.
– Att minska utsläppen från gödsel är en viktig pusselbit i omställningen till ett mer hållbart jordbruk. Med den här metoden kan vi minska både metan- och ammoniakutsläpp, och om resultaten bekräftar det vi sett i tidigare försök kan tekniken bli ett viktigt verktyg för många lantbrukare i deras hållbarhetsarbete, säger Åse Arnbratt, chef för gårdsnära hållbarhetsfrågor på Arla.

Uppföljning tillsammans med Rise
För att följa upp resultaten från projektet samarbetar Arla med det statliga forskningsinstitutet RISE, som genomför mätningar för att verifiera teknikens klimat- och miljöeffekter under svenska förhållanden.
– Genom våra mätningar hoppas vi kunna bidra med kunskap som gör det lättare att bedöma metodens nytta i praktiken, säger Vide Rychel, forskare på Rise.
Mjölkproducenten Heléne Gunnarsson är en av de som deltar i projektet. På hennes gård har tekniken använts sedan i juni.
– Vi tycker att det är viktigt att bidra till att testa nya lösningar. Om tekniken visar sig fungera väl kan den både minska klimatpåverkan och ge andra mervärden på gården. Hittills har vi positiva erfarenheter och det ska bli intressant att fortsätta följa resultaten, säger hon.

Finansieras genom FarmAhead
Projektet finansieras genom Arlas hållbarhetsprogram FarmAhead, där mejerikooperativet samarbetar med sina kunder för att genomföra gårdsnära åtgärder som ger ny kunskap och stödjer ett mer hållbart lantbruk.
– I framtiden hoppas vi få till ett statligt stöd för den rörliga kostnaden för väteperoxiden, genom exempelvis Kväveklivet. Det skulle göra att tekniken kan användas på många fler gårdar i Sverige. Vi ser stor potential att minska både klimatavtrycket och bidra till att Sverige når EU:s krav på utsläpp av ammoniak, säger Åse Arnbratt.
Projektet pågår till och med december 2027.

Om tekniken
Tekniken går under namnet GasAbate och har utvecklats av företaget GlasPort Bio. Den bygger på att en kontrollerad mängd väteperoxid tillförs i flytgödseln. När lösningen reagerar frigörs syre, vilket förhindrar att gödseln bryts ned av mikroorganismer till metan. Det kan i sin tur leda till att mindre ammoniak släpps ut i luften. Medlet hanteras automatiskt i ett slutet system och det krävs ingen extra arbetsinsats från lantbrukaren.