Fisketurismen, framför allt den utländska, kan generera värdefulla intäkter till den svenska landsbygden. Besöksnäringens behov behöver därför vägas in i fiske- och vattenförvaltningen. Detta visar en studie som Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har genomfört på uppdrag av Jordbruksverket.

I rapporten, Sportfiske och fisketurism för landsbygdens utveckling, kartläggs och presenteras sex goda exempel på fisketuristisk verksamhet i olika delar av landet. Utifrån exemplen beskrivs identifierade framgångsfaktorer bakom lönsam fisketuristisk verksamhet samt vilket värde olika typer av sportfiske och fisketurism kan generera på landsbygden. Rapporten beskriver även pågående forskning och kompletterande forskningsbehov samt hur samhällsekonomisk analys kan användas för att förstå efterfrågan och värdering av en fiskeresurs.

Sverige har fantastiska möjligheter för fritidsfiske och fisketurism med nästan 100 000 sjöar och tiotusentals mil vattendrag. Vi har ett flertal fiskarter som står högt upp på önskelistan för många fritidsfiskare och god tillgänglighet i form av fiskemöjligheter, allemansrätt och infrastruktur. Cirka 1,6 miljoner svenskar i åldrarna 16-80 år ägnar sig åt fritidsfiske någon gång per år och fritidsfiskeintresset är stort även utanför Sveriges gränser.

Det behövs ökad kunskap om fiskets värde och potential

Jordbruksverket har sedan 2011 i uppdrag att främja utvecklingen av fritidsfisket och fisketurismen i Sverige. En viktig del i uppdraget är att öka kunskapen om fritidsfiskets och fisketurismens samhällsekonomiska effekter, värde och potential för landsbygdsutveckling. Behovet av sådan kunskap har länge påtalats och är ett av målen i Jordbruksverkets och Havs- och Vattenmyndighetens strategi Svenskt Fritidsfiske och Fisketurism 2020.

– Jordbruksverkets uppfattning är att det finns mycket goda förutsättningar för ett utvecklat fritidsfiske och fisketurism i Sverige. Bristen på kunskap om det samhällsekonomiska värdet och potentialen av fritidsfiske och fisketurism har dock länge varit ett hinder för utvecklingen. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till att öka medvetandet om det ekonomiska värdet av våra vatten- och fiskeresurser samt att denna medvetenhet tar sig uttryck i förvaltningen och nyttjandet av våra akvatiska naturresurser, säger Daniel Melin som är fritidsfiskesamordnare på Jordbruksverket.

Några slutsatser från studien

• Omsättningen från sportfiske och fisketurism varierar stort mellan olika områden.
• Intäkterna ökar med utländska besökare och med omfattningen på verksamheten.
• Intäkterna från fiskekort är blygsamma i förhållande till övriga intäktsposter.
• Intressekonflikter mellan olika typer av resursutnyttjare försvårar utvecklingen.
• För att utveckla fisketurismen på landsbygden behövs kunskap om turisters, inte minst utländska turisters, efterfrågan.
• Fisketurismens omfattning behöver bli en del av nationell statistikinsamling.
• Myndigheternas arbete med att i beslut om åtgärder samverka och väga in konsekvenser för olika sektorer och samhällsmål behöver utvecklas.
• Besöksnäringens behov behöver integreras i den ekosystembaserade fiskeförvaltningen

– Jordbruksverket vill rikta ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit till genomförandet av studien. I början på nästa år planeras en konferens för att ge möjlighet att diskutera de frågor och förslag som kommit fram i rapporten, avslutar Daniel Melin.