Den ryska spannmålsexporten via landets hamnar har minskat med 81 procent i början av oktober jämfört med samma period i fjol. Angrepp i Svarta havet tvingar exportörerna att söka nya transportvägar via Östersjön, samtidigt som spannmålspriserna pressas på den ryska hemmamarknaden.

Under de första tio dagarna i oktober skeppades endast 436 000 ton spannmål ut från ryska hamnar, jämfört med 2,3 miljoner ton under motsvarande period förra året. Det visar statistik från den ryska spannmålsunionen, publicerad av nyhetsbyrån Interfax. Nedgången gäller framför allt vete, som är landets viktigaste exportgröda. Utförseln minskade från omkring 2 miljoner ton till 427 400 ton. Även exporten av korn och majs föll kraftigt. Under perioden skeppades endast 5 500 ton korn ut, jämfört med 233 500 ton året före, medan majsexporten minskade från 51 000 till 2 700 ton. Nedgången har pågått en längre tid. Enligt analysföretaget Rusagrotrans exporterade Ryssland knappt 7 miljoner ton vete under perioden juli till september, vilket är 37,5 procent mindre än de 11,3 miljoner ton som exporterades under samma period i fjol. En viktig förklaring är kriget mellan Ryssland och Ukraina, där angrepp mot fartyg och hamnterminaler har slagit hårt mot spannmålstransporterna i Svarta havet och Azovska sjön.

Stilla
Enligt Reuters var utskeppningarna från hamnarna i området nära nog stillastående från mitten av augusti. Eftersom hamnarna vid Svarta havet traditionellt har hanterat merparten av den ryska spannmålsexporten försöker exportörerna nu i allt större utsträckning använda hamnar vid Östersjön. Den årliga kapaciteten för spannmålsutskeppning i ryska Östersjöhamnar har enligt Reuters ökat från 8,6 miljoner ton i juli till 23,5 miljoner ton i oktober. Utbyggnaden sker bland annat genom att terminaler som tidigare hanterat kol och gödselmedel byggs om. Analysinstitutet IKAR bedömer att omkring 60 procent av den ryska veteexporten i september gick via Östersjöhamnarna. Förändringen märks tydligt i hamnstatistiken. Under de första tio dagarna i oktober användes endast sju ryska hamnar för export av spannmål och baljväxter, jämfört med 35 under samma period i fjol. Störst volymer gick via Ust-Luga, med 159 600 ton, Vysotsk med 137 000 ton och Sankt Petersburg med 122 800 ton. Samtidigt minskade antalet företag som exporterade vete från 35 till tio. Den ryska spannmålsunionens analyschef Elena Tyurina pekar på exportbegränsningar och behovet av nya logistikkedjor som viktiga orsaker till utvecklingen. Hon bedömer dock att Ryssland fortfarande har stor exportpotential och att årets spannmålsskörd väntas ligga på ungefär samma nivå som i fjol. Det tar emellertid tid att etablera nya transportlösningar.

Förre köper
Även efterfrågan från flera traditionella köparländer har minskat. I början av oktober levererades ryskt vete till endast tolv länder, jämfört med 21 under motsvarande period förra året. Egypten, som är den största köparen, tog emot 86 500 ton mot 633 500 ton året före, en minskning med 86 procent. Turkiets inköp föll från 297 000 till 37 000 ton och leveranserna till Libyen minskade från knappt 180 000 till 30 000 ton. Samtidigt ökade leveranserna till Algeriet från 5 800 till 60 300 ton och till Somalia från 5 400 till 41 000 ton. Exporten till Vietnam har återupptagits och Mexiko har tillkommit som en ny destination i oktoberstatistiken. Den svaga exporten påverkar också de ryska lantbrukarnas lönsamhet. Enligt spannmålsunionen sjönk det inhemska producentpriset på vete till 8 500 rubel per ton den 10 oktober, från 8 625 rubel i början av månaden. Det motsvarar mindre än 100 dollar per ton. Samtidigt sjönk det beräknade exportpriset för ryskt vete i Svartahavshamnen Novorossijsk från 212 till 210 dollar per ton, FOB. Priserna utvecklas dock olika beroende på hamn. Enligt Reuters och IKAR steg exportpriset på ryskt vete med 12,5 procents proteinhalt från Östersjöhamnarna Ust-Luga och Vysotsk under den senaste veckan till 268 dollar per ton för leverans i slutet av november och början av december. När exporten bromsar in samlas större spannmålslager i Ryssland, vilket ytterligare pressar priserna på hemmamarknaden. Flera ryska analysinstitut räknar med att utskeppningarna ökar under oktober. IKAR har höjt sin prognos för veteexporten under månaden från 2,5 till uppemot 3 miljoner ton, förutsatt gynnsamt väder och tillräcklig transportkapacitet. SovEcon är mer försiktigt och räknar med cirka 2,5 miljoner ton, jämfört med 5,1 miljoner ton i oktober i fjol. Östersjöhamnarna får därmed en avgörande roll för att få fart på exporten igen. Enligt Rusagrotrans kommer en fortsatt ökning bland annat att bero på järnvägarnas kapacitet och tillgången på godsvagnar. Prognoserna pekar därför på att Ryssland får svårt att nå upp till fjolårets exportnivå under oktober, trots de nya transportvägarna.