Som en följd av att klimatet förändras arbetar Jordbruksverket med samhällets klimatanpassning bland annat inom vattenfrågor. På uppdrag av regeringen har vi utrett om översvämmad jord­bruks­mark kan skydda och avlasta utsatta bebyggda områden nedströms jordbruksmarken. Utredningen visar att möjligheterna är begränsade då ytorna som behövs tar stora jordbruks­arealer i anspråk.

I Sverige är erfarenheterna begränsade av att använda jordbruksmark som
kontrollerade över­sväm­nings­ytor. För att det ska vara aktuellt i ett enskilt fall behövs överenskommelser och fördelning av ansvar. Därför måste också konsekvenserna av de kontrollerade översvämning­arna vara förutsägbara dels i sin fysiska omfattning, dels ur ett ekonomiskt och juridiskt perspektiv.
Förut­sättningarna är därför väldigt specifika för att det ska gå att använda
jordbruksmark som en skyddsåtgärd.

Jordbruksmarken påverkas

Risken för att marken och jordbruksverksamheten skadas beror på hur lång
tid översvämningen varar. Marker som står under vatten under lång tid kan få
sämre markstruktur, packningsskador och förlora gynnsamma organismer i marken för flera år framöver. Risken att näringsämnen urlakas beror på hur marken används, det vill säga hur intensivt marken brukas och om näringsämnen aktivt tillförs eller ej.

Små möjligheter

Möjligheterna att använda jordbruksmark som avlastning vid större översvämningar bedöms som relativt begränsade. Det är inte motiverat att gå vidare med att utveckla en generell ersättnings­modell för kontrollerade översvämningsytor. Jordbruksverket kommer däremot att undersöka hur olika vattenhållande åtgärder i landskapet kan påverka jordbruksmarken samt analysera kostnadsnytta för att hantera eventuella skador. Det tror vi är värdefullt både för jordbruket och för samhället i stort.