Utbrottet av afrikansk svinpest i Västmanland 2023 nådde aldrig svensk grisproduktion, men fick ändå stora konsekvenser för samhället. En ny rapport visar att de beräkningsbara samhällskostnaderna uppgår till 151 miljoner kronor och att den verkliga notan sannolikt är betydligt större.

Forskare vid AgriFood Economics Centre har i ett projekt, lett av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, analyserat samhällskostnaderna för utbrottet av afrikansk svinpest i Sverige 2023. Smittan var begränsad till vildsvin och nådde aldrig svensk grisproduktion. Stora bekämpningsåtgärder sattes in, bland annat begränsades aktiviteter i skog och mark i det smittade området. Ett stort antal organisationer och myndigheter deltog i bekämpningen och många delar av samhället påverkades.
–  De samhällskostnader för utbrottet som har kunnat beräknas till ett pengavärde uppgår till 151 miljoner kronor, men den totala kostnaden var sannolikt högre, säger Kristian Sundström, utredare vid AgriFood Economics Centre.

Kostnader för bekämpning och stöd
123 miljoner kronor av den totala summan var direkta kostnader för bekämpningen, framför allt för personal och fältinsatser, stängsling, provtagning och för de kontrakterade jägare som deltog i bekämpningen. Ytterligare 28 miljoner kronor var indirekta kostnader, bland annat ersättningar enligt epizootilagstiftningen och riktat stöd till berörda kommuner. Vissa effekter går inte att beräkna med tillräcklig säkerhet, exempelvis kostnader för företag och föreningar, påverkan på jakt, skogsbruk och besöksnäring samt konsekvenser för handeln med griskött.
–  När människor inte hade tillgång till naturen eller kunde använda rekreationsområden uppstod en välfärdsförlust. Den uppskattas till 15 miljoner kronor, säger Kristian Sundström.

Stora konsekvenser trots att grisproduktionen klarade sig
Sammantaget visar studien att en djursjukdom som inte smittar människor, och inte heller når grisproduktionen ändå kan få betydande samhällsekonomiska konsekvenser.
– Kostnaderna handlar inte bara om själva bekämpningen, utan också om hur restriktioner påverkar människor, företag, handel och möjligheten att använda naturen, säger Erika Chenais, statsveterinär vid SVA och projektledare för ett större tvärvetenskapligt forskningsprojekt där den forskning som lett fram till rapporten ingår.
Forskningsprojektet studerar det svenska utbrottet av afrikansk svinpest med metoder från olika forskningsdiscipliner för att kunna förbättra hanteringen av framtida utbrott.