Attacker mot hamnar i både Ukraina och Ryssland har mer än halverat spannmålsexporten från Svartahavsregionen och ökat riskpremien på världsmarknaden.

Under den senaste veckan har spannmålspriserna åter stigit till följd av utvecklingen kring Svarta havet. Sedan juli har ryska angrepp mot hamnarna kring Odesa fått omkring 90 procent av rederierna att avstå från anlöp på grund av kraftigt höjda försäkringspremier. Hamnar som tidigare hanterade 90 procent av Ukrainas spannmålsexport är i praktiken blockerade, vilket tvingar fram transporter via Donau och järnväg mot Östeuropa. Båda alternativen har begränsad kapacitet, bland annat på grund av historiskt låga vattennivåer i Donau och att Ukraina förlorat omkring 30 procent av sin järnvägskapacitet. Ukraina har samtidigt svarat med drönarattacker mot tre spannmålsterminaler i Novorossijsk, som står för omkring 75 procent av Rysslands omlastningskapacitet för spannmål i Svarta havet. I mitten av september hanterade hamnen endast 72 500 ton, vilket var nästan tio gånger mindre än samma period året före.

Baltikum sätter stopp
Rysslands försök att flytta exporten till Östersjön kompenserar inte för bortfallet, och Estland har förbjudit transitering av ryskt och belarusiskt spannmål. Under september exporterade Ukraina 1,488 miljoner ton spannmål, en minskning med 36,7 procent jämfört med året före. Veteexporten har hittills under säsongen minskat med 43,9 procent. Den ryska veteexporten väntas uppgå till 1–1,75 miljoner ton, jämfört med omkring 5 miljoner ton i fjol. Totalt skeppades cirka 3,2 miljoner ton spannmål ut från regionen under september, mot ett genomsnitt på 7,6 miljoner ton under perioden 2022–2025. Samtidigt väntas majsskörden belasta logistiken ytterligare, och Ukraina riskerar ett lagerunderskott på 11 miljoner ton i november. Turkiet och FN försöker få till nya samtal om vapenvila till sjöss, med medling från den schweiziska organisationen Centre for Humanitarian Dialogue. Ukraina har ställt sig positivt till initiativet och fått fyra förslag om vapenvila till sjöss från USA, Indien, Turkiet och Egypten. President Volodymyr Zelenskyj har förklarat att Ukraina är berett att garantera sjöfartens säkerhet om Ryssland också trappar ned angreppen.

Osäkert
Ryssland har däremot avvisat ett ömsesidigt stopp för attacker i Svarta havet, och utrikesminister Sergej Lavrov har beskrivit en återgång till villkoren i 2022 års spannmålsavtal som orealistisk. Därmed är en snabb lösning fortfarande osäker. Ett genombrott i förhandlingarna skulle kunna få stora mängder spannmål från både Ukraina och Ryssland ut på marknaden och snabbt minska den riskpremie som nu finns inbakad i priserna. Fram till dess väntas framsteg i förhandlingarna pressa priserna nedåt, medan nya angrepp kan driva dem uppåt. Utvecklingen är därför viktig att väga in när lantbrukare beslutar hur stor del av skörden som ska prissäkras och vid vilken tidpunkt.