Den ekologiskt brukade arealen har ökat kontinuerligt och 2019 passerade man 20 procent av den totala arealen. Den positiva trenden är nu bruten och preliminära siffror för 2020 visar att andelen ekologiskt odlad mark minskat med 15 000 hektar. En nedgång som sannolikt lär fortsätta under de kommande åren.

I Ekologiska lantbrukarnas årliga marknadsrapport har man prognostiserat arealutvecklingen fram till 2022, och där förutspår man en minskning med mellan fem och sex procent.

– Vi har satt en siffra på 35 000 hektar och framförallt handlar det om att det är mycket färre som går in i en omställning än vad det har varit tidigare. Så intresset nu för att ställa om till ekologisk odling är väldigt litet, det minsta på många många år, säger Niclas Åkesson som skrivit rapporten.

Anledningen till det minskade intresset beror delvis på marknaden, där man nu ser ett stort överskott av ekologiska råvaror och låga priser till följd. En annan avgörande faktor är att vi nu befinner oss i ett mellanläge mellan två landsbygdsprogram. Det nuvarande löper ut 2020 och reglerna för det nya är ännu inte fastställda. Kombinationen att många nu går ur sina femårsåtaganden i ett läge där de politiska villkoren inför framtiden alltså är oklara och att prisbilden på både spannmål och mjölk är dålig gör att många troligtvis kommer avvakta att ta beslut om fortsatt ekologisk odling.

Historiskt sett har skarvarna mellan två landsbygdsprogram inneburit en femprocentig minskning av arealen. Än så länge är det dock väldigt få som ställt tillbaka till sin produktion till konventionellt.

– Vi har fått ut preliminära data från SAM-ansökningarna i våras och vi ser väldigt få som lämnar av de som är inne och är färdigomställda. Det är någon enstaka mjölkgård man hört talas om som gått tillbaka och blivit konventionell. Men det man däremot hör är till exempel att de som är rådgivare ute på mjölkgårdarna får mycket frågor om och vill ha räknat på att gå tillbaka och bli konventionella. Tankearbetet är igång men det är väldigt få som har skridit till verket än så länge, säger Niclas Åkesson.

Även om den svenska ekoarealen nu viker ner och ser ut att fortsätta i den riktningen kommande år så tror inte Niclas Åkesson att det kommer innebära någon djupare nedgång på sikt. Tittar man på de långa kurvorna när det gäller utveckling av försäljning och omställning så är det man ser nu inte särskilt onormalt. Nedgången är lite större än tidigare, men platåer som denna har funnits förr efter perioder med mycket omställning och mycket råvara som kommer ut på marknaden.

– Sen tänker man lite också på det här att eko fortsätter att växa globalt. Vi ser också på försäljningen av importerade ekologiska livsmedel att den fortsätter uppåt. Att vi nu plötsligt skulle vika ner i Sverige och att det skulle vara permanent har jag lite svårt att se faktiskt.