Betande djur i naturbetesmarker är avgörande för att hålla landskapen öppna. Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av betesmarkerna och lever där i ett samspel med varandra. Den biologiska mångfalden ger flera ekosystemtjänster som är direkt nödvändiga för vår produktion av mat, inlagringen av kol och ren luft. I en ny film från Jordbruksverket berättar lantbrukarna Tobias och Kristina om sitt engagemang för naturbetesmarkerna.

Filmen visar hur viktiga betesmarkerna är och att alternativ skötsel av betesmarker kan öka den biologiska mångfalden. Samtidigt som betesmarkerna kan vara en viktig resurs i djurhållningen, företagandet och klimatanpassningen.

– Gräsmarkerna är bland de artrikaste miljöerna vi har i Sverige och lantbrukarnas engagemang för att sköta och restaurera betesmarker är oerhört viktigt för att bevara ett rikt odlingslandskap, säger Johan Wallander som är miljömålssamordnare på Jordbruksverket. Situationen för den biologiska mångfalden är på flera sätt dyster, men med rätt åtgärder och ett personligt engagemang går det att bevara många arter.

Lantbruket i Sverige behövs för den biologiska mångfalden. En hög artrikedom gör ekosystemen mindre sårbara och stärker förmågan att klara av ett förändrat klimat. Djuren som betar bidrar till att behålla mångfalden i marker som inte kan brukas på andra sätt. Om Sverige ska nå miljömålet om ett rikt odlingslandskap behöver betandet på naturbetesmarkerna öka.

Rådgivning kan öka lönsamheten
Länsstyrelserna erbjuder rådgivning om hur lantbrukaren kan stärka sin lönsamhet och samtidigt bidra till miljömålet om ett rikt odlingslandskap. Rådgivningen ger lantbrukaren tips och råd om:

– hur äng och betesmarker ska skötas för att öka mångfalden,

– hur mängden blommor, pollinatörer och nyttodjur kan öka, och

– hur sårbarheten i foderförsörjningen kan minska med hjälp av större areal gräsmarker att utnyttja vid extremväder.