Åtgärder om 20 miljarder kronor per år är vad som krävs för att genomföra den gröna omställningen i det svenska jordbruket Det visar en ny rapport från Lantbrukarnas Riksförbund.

– Sverige står inför en unik möjlighet att bli ett föregångsland inom hållbar livsmedelsproduktion, säger Palle Borgström, ordförande på LRF.
LRF föreslår idag ett grönt handslag som bygger på ett förstärkt samarbete mellan lantbruket, staten och marknaden för att genomföra den gröna omställningen inom jordbruket.
Enligt LRF behövs årliga investeringar om 20 miljarder i jordbruket för att klara de svenska miljökvalitetsmålen och olika EU-direktiv. Det inbegriper de miljö- och klimatåtgärder som behövs i odlingen och djurhållningen. Här ingår även nödvändiga åtgärder för att klimatsäkra den svenska matproduktionen för att kunna stå emot extremväder i form av torka och översvämningar
– Vårt klimat, våra teknologiska framsteg och bördiga jordar ger oss en stark grund för att forma framtidens jordbruk. I takt med att klimatutmaningarna blir alltmer påtagliga och livsmedelsproduktionen minskar i varmare och torrare länder, kan Sverige växla upp och producera mer, säger Palle Borgström.

Mer än fossilfrihet
Resten av näringslivet använder ofta begreppet grön omställning som en färdriktning mot fossilfrihet. För jordbruket ingår väsentligt fler delar. Här ingår investeringar som biogasproduktion för klimatet, restaurering av igenväxta naturbetesmarker för ökad biologisk mångfald och bevattningsdammar för att trygga matproduktionen under år av torka.
– Sveriges lantbrukare har redan gjort mycket och vill nu ta nästa steg. Innovationskraften finns där, men det är inte rimligt att vi ensamt ska finansiera en omställning som är avgörande för så många människor, säger Palle Borgström.

Lantbrukarna kan inte stå för hela notan
Idag lägger staten cirka 4 miljarder kronor per år på gröna investeringar och åtgärder i jordbruket. Den summan behöver öka kraftigt de kommande åren för att nå målet.
– Vi behöver en kombination av statlig finansiering och marknadslösningar som finansierar investeringarna. En renodlad marknadslösning är fel väg att gå. Det skulle påverka hushållens ekonomi och samtidigt leda till ökad import av billigare klimat- och miljöosmarta livsmedel, säger Palle Borgström.
I Sverige är det snart 25 år sedan riksdagen beslutade om de 16 miljökvalitetsmålen. Ingen annan sektor av näringslivet sitter ihop med så många av miljömålen som just lantbruket. Därför blir lantbrukets miljöarbete avgörande för Sveriges förmåga att nå sina mål.
– Vi lantbrukare är redo att axla vår del ansvaret men staten och marknaden behöver nu ta sin del, säger Palle Borgström.

För att förverkliga handslaget föreslår LRF följande:
Staten måste agera som ledare i den gröna omställningen av jordbruket och:

Snabbt genomföra en uppdatering av Livsmedelsstrategin.
Vidareutveckla åtgärderna för att uppnå ett fossiloberoende jordbruk.
Stimulera gröna investeringar och införa gynnsamma skatteåtgärder för att locka företag att anta hållbara metoder.
Öka investeringarna i forskning och utveckling för att främja innovation.
Maximera användningen av EU:S jordbrukspolitik som finansieringskälla för den gröna omställningen.
Lantbruket har ansvar för att fortsätta göra nödvändiga investeringar. Men lantbruket är redan en högt belånad bransch och behöver stöd, tydliga incitament och tillgängliga miljöersättningar. Livsmedelsmarknaden bör signalera en efterfrågan på svenska råvaror för att stötta hållbara produktionsmetoder.

Banker och kreditinstitut har en viktig uppgift i att möjliggöra gröna investeringar. Staten bör samarbeta med finanssektorn för att öka förståelsen för behovet av hållbara investeringar och främja gröna lån samt förmånliga finansieringsvillkor. Precis på samma sätt som man har agerat i satsningen av fossilfritt stål. Genom att skapa ekonomiska incitament kan staten säkerställa att banker aktivt stöder företag som vill investera i hållbarhet.

Ladda ner hela rapporten genom att klicka här.