Ekonomiskt svåra år är naturligtvis inget man önskar sig, men samtidigt är det ofta sådana år som företag lägger grunden för framtiden och ökad lönsamhet i ett längre perspektiv.
Anledningen är inte att lönsamheten är svag, förändringarna kunde lika väl skett ett bra år, men den svaga lönsamheten tvingar företagaren till att göra en förändring för att överhuvudtaget klara sig, en förändring som blir bra på sikt, oavsett konjunktur.
Hur ett enskilt år blir vet ingen förrän efteråt. Även om saker och ting ser ut på ett vist sätt nu och därmed pekar i endera riktningen, kan det ske en snabb förändring och vips är vi på väg åt ett helt annat håll.
Just nu har vi ett lågt pris på mjök och potaits, ett normalt pris på nöt- och griskött samt ett spannmålspris något över det normala.
Ser vi till hur mycket spannmål som finns i världen just nu bör spannmålspriset falla och inte gå upp inom de närmsta tolv månaderna och det samma gäller mjölken.
Nästa år försvinner mjölkkvoterna och mjölkproducenter i flera länder i Europa står beredda att öka sin produktion, något som antagligen pressar priset ytterligare.
Kjartan Poulsen, mjölkproducent och styrelseledamot i den danska mjölkproducentföreningen, berättar i en intervju i Effektivt Landbrug att han ser det som fullt möjligt att mjölkpriset faller till motsvarande 2:40 svenska kronor per kg under 2015. Vid den nivån, om allt annat är oförändrat, har de flesta producenter i Europa fallit under lönsamhetsstrecket, oavsett hur effektiv man är.
Då finns det två saker att göra, upphöra med produktionen eller finna en väg så man kan ta ut ett högre pris.
I Sverige är intresset från konsumeter just nu stort för svenskt- och närproducerat. Det finns små mejerier, bryggerier, kvarnar och slakterier som förädlar det som produceras i närområdet och säljer på den lokala marknaden. Detta kan vara en framkomlig väg för att bibehålla lönsamheten i de fall det inte längre går att få ekonomi vid produktion av bulkvara.
Men att gå från producent av bulkvara till att sälja förädlade produkter direkt till konsument är ett mycekt stort steg och något som kräver helt nya färdigheter inom lantbruksföretaget.
Därför finns det kanske anledning att denna vinter på allvar se över sin situation, samråda med grannar och lantbrukskollegor och eventuellt dra upp riktlinjer för en alternativ verksamhet på gården.
Förslaget från Sveriges Mjölkbönder att bilda en producentförening och på så vis gemensamt förfoga över en större mängd mjölk att erbjuda mejerierna är en väg att gå, en annan är att starta hela mejeriet själv i en mindre förening och sälja lokalt.
Detta finns redan och bör fungera på fler platser och inom många olika varugrupper.