När matmomsen minskat från 12 till 6 procent ska mat bli billigare och mer tillgänglig för hushållen. Samtidigt ökar kostnaderna kraftigt i svenskt lantbruk, en effekt av dyrare bränsle och gödsel samt stigande räntor, till följd av konflikten i Mellanöstern,  vilket riskerar att slå direkt mot den svenska matproduktionen.

En ny undersökning från LRF visar att svenska hushåll och lantbrukare i grunden vill samma sak, nämligen mer svensk mat och rimliga matpriser. Hela 96 procent av hushållen vill att Sverige producerar mer mat, och lika många tycker att politiska beslut ska ta hänsyn till svensk livsmedelsproduktion.
– Det finns en tydlig samsyn mellan hushåll och lantbrukare. Vi vill se mer svensk mat på borden, samtidigt som maten ska vara tillgänglig för fler. Men den ekvationen går inte ihop om priser pressas samtidigt som kostnaderna i lantbruket ökar, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.
Undersökningen visar också att det saknas folkligt stöd för att pressa matpriserna på bekostnad av produktionen. Endast 13 procent vill prioritera mindre matpriser framför svensk produktion. En överväldigande majoritet vill i stället stärka produktionen, antingen före eller parallellt med prisfrågan.
I dag har Sverige politiken med sig i dessa frågor och stort fokus ligger på att öka svensk livsmedelsproduktion med vettiga förutsättningar för lantbruk och livsmedelsindustri, hur det ser ut efter höstens val är osäkert.
– Lägre matpriser till varje pris är inte vad hushållen efterfrågar. Om lönsamheten i produktionen försvinner, gör också den svenska maten det. Då riskerar vi att bli mer beroende av import och mer sårbara när omvärlden skakar, säger Palle Borgström.
Den ökade oron i Mellanöstern har på kort tid drivit upp kostnaderna för diesel och gödsel. Sedan slutet av januari har kostnaderna i lantbruket ökat med omkring 2 miljarder kronor. Samtidigt ökar trycket att hålla nere priserna i hela livsmedelskedjan.
Det är i grunden bra då prispress och konkurrens ökar effektiviseringen. Det finns i stort sett alltid några duktiga i alla branscher som har lönsamhet, även i kristider. Dessa företag ska naturligtvis finnas kvar och bli större medan olönsamma ska bort.
– Priserna måste spegla verkligheten i produktionen. Utan lönsamhet finns ingen långsiktig möjlighet att vare sig öka produktionen eller hålla rimliga matpriser över tid, säger Palle Borgström.
För att kunna förena rimliga matpriser med en stark svensk livsmedelsproduktion behöver produktionen öka och sårbarheten i livsmedelskedjan minska. Det kräver tydliga politiska prioriteringar och konkreta åtgärder menar man på LRF och pekar på tre centrala åtgärder.

– Ge jordbruket de förutsättningar som behövs för att nå de försörjningsmål som Jordbruksverket presenterat
– Ge livsmedelsproduktionen högre prioritet i samhällsplaneringen
– Säkra tillgången till insatsvaror genom både beredskapslagring och ökad inhemsk produktion

– Ska vi ha svensk mat på borden, i vardag och i kris, måste det vara möjligt att producera den. Då behöver vi både stärka produktionen och minska sårbarheten i hela livsmedelskedjan, säger Palle Borgström.