Utifrån studier under 2020 till 2022 bedömer Jordbruksverket att ungefär 450 000 ton livsmedelsråvaror inte lämnade gårdar, båtar, packerier, kvarnar och slakterier för att bli mat per år. Den totala mängden livsmedelsförluster från hela livmedelsproduktionen är ännu större och det är många potentiella matportioner som går förlorade.

Förluster betyder uteblivna intäkter och ger klimatpåverkan i onödan.
Livsmedelsförluster är till exempel spannmål och grönsaker som inte kan skördas, som komposteras på gården eller blir foder fast de var tänkta att bli livsmedel för humankonsumtion. Det handlar också om djur som inte kan slaktas, fisk som kastas tillbaka till havet och biprodukter från industrin.

Det behövs en kraftsamling hos både företagen och från det offentliga för att kunna minska livsmedelsförlusterna och öka resurseffektiviteten. Resultaten i slutrapporten baseras på åtta delrapporter som omfattar produktion av nötkött, griskött, mjölk, kvarnvete, potatis, morötter, jordgubbar, fisk och skaldjur.

Slutrapporten visar att:

• Mängden 450 000 ton är betydande i relation till hela kedjans livsmedelsavfall på ungefär en miljon ton.

• Livsmedelsförlusterna är egentligen ännu större än 450 000 ton eftersom de åtta produktgrupper som studerats endast står för cirka hälften av primärproduktionen, och att en stor del av livsmedelsförlusterna i industrin inte ingår.

• Livsmedelsförlusterna av vegetabilier är större i vikt, men animalieproduktionens förluster innebär större klimatpåverkan och ekonomiskt bortfall.

• En tredjedel av morötterna som odlades 2020, 38 000 ton, lämnade inte gårdar och packerier för att bli mat. Förlusten av nötkött på gård stod för 8 procent av nötköttsproduktionen, 13 000 ton i slaktad vikt.

• Nästan hälften av de ätliga slaktbiprodukterna, som inälvor och blod, blev inte mat 2020. Hela 156 miljoner potentiella portioner blodpudding gick till avfall.

Om förlusterna minskar kan produktionen öka utan att klimatpåverkan ökar
Livsmedelsförluster i primärproduktionen är minst lika viktiga att förebygga som matsvinnet i senare led, eftersom jordbruket generellt svarar för den största delen av livsmedelskedjans klimat- och miljöpåverkan. Ökad resurseffektivitet gör också att beroendet av insatsvaror kan minska. Mer restprodukter från industrin skulle också kunna användas till nya livsmedelsprodukter eller utnyttjas som foder.

– Livsmedelsförluster behöver få större fokus framöver. Vi vill i samverkan med branschen, myndigheter och andra aktörer jobba med åtgärdsförslagen för att få till en förändring, säger Karin Lindow projektledare på Jordbruksverket.

Tio viktiga åtgärdsområden
Primärproducenterna behöver vara lönsamma för att kunna investera i till exempel smartare utformade djurstallar, bättre fiskeredskap, lager, dränering, bevattning och skördemaskiner. Livsmedelsindustrin behöver förädla och ta tillvara mer av råvarorna. Marknadsföring behövs för att öka efterfrågan på nya innovativa produkter som att äta fler delar av djuren eller nya arter av fisk. Dagligvaruhandel, offentliga kök och restauranger har en viktig roll i ledet som är närmast konsumenterna men också i rollen som uppköpare. Samarbete och delat ansvar är centralt.

Varje sektor har sina förutsättningar och rapporten pekar ut tio åtgärdsområden:

• Produktionsmetoder

• Kunskap

• Forskning och innovation

• Förädling

• Regler och villkor

• Fler djur till slakt

• Kvalitetsnormer

• Samarbete längs värdekedjan,

• Affärsmodeller och försäljning som tar tillvara överskott

• Export och andra marknadskanaler

Vi myndigheter behöver vi se till att regler och villkor inte leder till förluster som hade kunnat undvikas. Konsumenter måste också våga tänka nytt kring vad som hamnar på tallriken.

– Odlingen är oerhört utsatt för både väder, sjukdomar och skadegörare, samtidigt som det ställs höga krav på att produkterna ska se fina ut. Som första led i livsmedelskedjan tar producenten hela konsekvensen om odlingen drabbas av problem eller när efterfrågan sviker. Vi vill se satsningar på flera områden och att hela kedjan engageras, säger odlare och branschföreträdare Marcus Söderlind, ordförande för LRF:s Trädgårdsdelegation.

Mer information
Slutrapporten sammanfattar och diskuterar resultaten från åtta delrapporter som har tagits fram om livsmedelsförluster. Den har tagits fram inom ramen för den svenska livsmedelsstrategin, ett regeringsuppdrag för minskat matsvinn. Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till flera av delrapporterna.

Slutrapport om livsmedelsförluster– Resultat och åtgärder för att mer ska bli mat 2024:1.