Det svenska lantbruket befinner sig i ett avvaktande läge, enligt ”Grönt Näringslivsindex” för andra kvartalet 2023. Det sammanlagda indexet för hela det gröna näringslivet för perioden visar på en fortsatt negativ syn och stannar på 93,2, där 100 anger en neutral syn på den framtida konjunkturen.

Sjunkande priser på sålda varor och tjänster och kraftigt ökade finansieringskostnader på grund av den höjda räntan, som slår hårt mot ett kapitalkrävande lantbruk, oroar företagarna i det gröna näringslivet. Några ljusglimtar kan dock skönjas, särskilt lägre kostnader för inköp av viktiga insatsvaror som bränsle, el, foder och kvävegödsel.

– Vi ser en viss lättnad när det gäller kostnaderna för insatsvaror, vilket är positivt för lantbruksföretagen”, säger Anna Karin Hatt, VD och koncernchef för LRF

– Priseffekterna på inköpssidan efter pandemiåren och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har börjat stabilisera sig. Samtidigt har lantbrukarna varit duktiga på att anpassa kostnadskostymen i den dagliga driften av gårdarna. Men kostnadsnivån och risknivåerna är fortsatt höga och stora värden har investerats i sådd och förberedelser för årets odlingssäsong, menar Anna Karin Hatt

Indexet för kvartal 2 påverkas samtidigt negativt av en försämrad syn på prisutvecklingen för sålda varor och tjänster, vilket pressar lönsamheten inom flera delbranscher. Effekterna av den stigande räntan blir tydliga i dessa branscher och gör planeringen svår och risken hög inom många produktionsområden. Jordbruksföretagens samlade belåning är ca 200 miljarder kr och 60 procent av lånen bedöms löpa med rörlig ränta. Det innebär att varje effekterna av räntehöjningarna slår igenom snabbt i lantbruket. En ökning av räntan med en procentenhet innebär en kostnadsökning för jordbruket med 1,2 miljarder kronor. Familjeskogsbrukets belåning bedöms vara 150 miljarder kronor.

– Den snabbt stigande räntan påverkar lantbrukets kostnader och lönsamhet väldigt mycket. Lantbruk är en kapitalkrävande verksamhet, som förutsätter stora investeringar i byggnader, maskiner, djur och insatsvaror. När räntan ökar leder det snabbt till ökade finansieringskostnader för lantbrukarna, vilket både pressar lönsamheten och minskar investeringsutrymmet på gårdarna. Därför är det fortsatt oerhört viktigt med en god efterfrågan på svenskproducerat och att lantbrukarna får skäligt betalt för vad det kostar att producera livsmedel i Sverige, fortsätter Anna Karin Hatt.

I kvartalets fördjupning i Grönt Näringslivsindex lyfts också viktiga insikter om konsumentbeteendet i Sverige. Försäljningsvärdet för “Från Sverige-märkta” produkter ökar inom dagligvaruhandeln, vilket till stor del beror på den höga inflationen men också på att många konsumenter trots minskad köpkraft och ökade priser fortsätter välja svenskt. Samtidigt är det oroande att försäljningsvolymerna både av livsmedel totalt sett, och av Från Sverige-märkta produkter, minskar. Men minskningen för Från Sverige-märkta produkter är mindre än för livsmedel i övrigt.

– Vi är stolta över att många konsumenter fortsätter välja svenska livsmedel och på det sättet bidrar till landets försörjningsförmåga. Samtidigt varnar nu allt fler att en tuffare kommunal ekonomi riskerar leda till att det offentliga köket ser över sina inköp och menyer. Det är oerhört viktigt att politiken skapar förutsättningar så att kommuner och regioner kan fortsätta köpa in en hög andel svenskproducerat till de måltider som serveras vid skolor, vårdinrättningar och äldreboenden. En hög efterfrågan på svenskproducerat i de offentliga köken är extra viktigt just nu, när köpkraften hos privatkonsumenterna viker, och ett konkret sätt för kommuner och regioner att bidra till att vidmakthålla och stärka vår försörjningstrygghet, avslutar Anna Karin Hatt

Anna Karin Hatt, VD och koncernchef för LRF

Branschindex i korthet (jmf. med föregående kvartal)

Skogen: Positiv framtidstro

Nedgången för skogsbruket bryts och index stiger under andra kvartalet till 109 (104,4)
Skogsägarna är mer positivt inställda till prisutvecklingen för timmer de kommande tre månaderna än man var förra kvartalet
Förädling & tjänster: Svagt positiv framtidstro

Index för förädling och tjänster fortsätter återhämta sig och ökar till 101,8 (96,7). Entreprenadföretagen bidrar till utvecklingen, främst genom en förbättrad syn på priserna på insatsvaror.
Samtidigt vittnar antalet avvecklade skogsentreprenadföretag om att lönsamheten är pressad. En svag kronkurs gör begagnade maskiner från Sverige särskilt intressanta och de entreprenörer som dragits med svag lönsamhet ser där en möjlighet att avveckla verksamheten.
Växtodling: Starkt negativ framtidstro

Indexet för växtodling fortsätter att sjunka och når i andra kvartalet sin lägsta punkt sedan mätningen började 2020. Index landar på kraftigt negativa 78,8 (81,9).
Nedgången beror i huvudsak på att många köpte gödning dyrt i höstas samtidigt som priserna under 2023 sjunker kraftigt. Högre ränteläge är även en faktor som påverkar årets lönsamhet.
Trädgård: Negativ framtidstro

Trädgårdsindex har återhämtat sig under inledningen av kvartalet och landar på 87,7 (81,5), vilket är en ökning med närmare 6 enheter från föregående period.
Överlag upplever trädgårdsföretagen en förhållandevis stabil efterfrågan på sina produkter men bedömer att priserna faller tillbaka något under de kommande tre månaderna.
De odlare som trots höga energikostnader vågade ha vinterproduktion har gynnats av marknadsläget med hög efterfrågan samtidigt som konkurrerande import straffas av en svag kronkurs.
Animalier: Negativ framtidstro

Animalieindex föll och ligger nu på 86,8 (91,2). Det är förväntningarna på prisbilden på animalieprodukter de kommande månaderna som drar ned index, samtidigt som en mer positiv bild av priserna på insatsvaror håller emot något.
Priserna på mjölk har fallit kraftigt från rekordnivån 6,20 kr/kg vid årsskiftet till 4,40 kr/kg i början av kvartalet, och verkar nu vara tillbaka på de nivåer som rådde innan uppgången.