Chalmers är ju känt för sin ingenjörsutbildning och då tänker man ju sig att det finns räknekunniga personer på högskolan i Göteborg.
Men så verkar inte vara fallet. Ett av skolans senaste uttalanden, i Rapport fredag den 24 oktober år 2025, handlar om regeringens förslag att minska mervärdeskatten på livsmedel från nuvarande 12 procent till endast 6 procents påslag. Något som regeringen föreslagit för att minska konsumenters kostnad för livsmedel och som ska omfatta alla livsmedel och gälla från den 1 april år 2026 till den 31 december år 2027 och som kommer kostar svenska staten 37 miljarder svenska kronor i uteblivna skatteintäkter.

Chalmers presenterade i veckan att det är bättre att sänka momsen till noll procent på livsmedel som är hälsosamma och bra för klimatet och bibehålla 12 procent på resten.
Bortsett från att det är ett orättvist förslag då hela Sveriges befolkning betalar reformen via skattsedeln, medan endast de som äter vissa typer av livsmedel får tillbaka dessa pengar i form av billigare livsmedel, om det hade fungerat, så kommer det inte att fungera.
Marknaden är nämligen listigare än politiken.
Sänkt matmoms från 12 till 6 procent skulle innebära att ett livsmedel direkt blir 5 procent billigare. Men så sker inte i praktiken. Marknaden kommer att anpassa priserna efter vad som går att ta betalt för en viss vara i butik till konsument och hela kedjan neråt via distributör, livsmedelsindustri, grossister och lantbrukare försöker ta sin del av reformen.
Men inget fel anser jag att mervärdeskatten sänks på livsmedel, men man ska ha klart för sig att det aldrig blir full effekt ut mot konsument.
Och ser man historiskt på mervärdeskatten, så infördes den år 1969 av en Socialdemokratisk regering för att täcka ett budgetunderskott och var tänkt som en tillfällig omsättningsskatt mot konsument och pålägget var då 10 procent.
Att ta bort den, som först var tänkt, gick inte utan den har tvärt om ökat år efter år under Socialdemokratiskt styre för att toppa på 25 procent.
Det var visserligen även en Socialdemokratisk regering som var vid makten när momsen differentierades mellan olika varor och blev ett påslag om 6, 12 respektive 25 procent, beroende på vara eller tjänst.
Hur det egentliga utfallet av dessa olika momspåslag för varierande tjänster och varor har påverkat olika verksamheter finns ingen direkt forskning på men klart är att marknaden oftast raderar ut politiska utspel.
När nu Chalmers enligt sin analys anser att noll procent moms på hälsosamma och klimatsmarta livsmedel är rätt och bibehållen tolv procent mervärdeskattepåslag för resten av livsmedlen är rätt väg har de missat att räkna med marknaden och dess skoningslösa påverkan.
För även om det är noll procent mervärdeskatt på en morot så kommer moroten på ICA att kosta exakt så mycket som konsumenten är beredd att betala för den. Inte ett öre mindre.
Nina Jönsson är vd på ICA, och hon kan räkna.
Paul Nilsson, vd på Lyckås Lantbruk, största leverantören av morötter till ICA, han kan räkna.
Men på Chalmers kan man inte räkna, och det är ju lite synd då det är en högskola som utbildar dem som ska verka i svensk marknadsekonomi i framtiden.