Länsstyrelsernas djurskyddskontrollverksamhet ökade 2019. Ett av målen är att genomföra minst lika många planerade normalkontroller som kontroller av anmälningsärenden. Detta mål nåddes under 2019 i landet som helhet vilket är en tydlig förbättring sedan 2018.

Positiv utveckling

Länsstyrelsernas totala kontrollverksamhet på djurskyddsområdet ökade under 2019 och de genomförde cirka 22 100 kontrollinsatser. Detta är en ökning med 4 procent jämfört med 2018. Kontrollinsatserna under 2019 bestod av cirka:

10 200 fysiska kontroller,
10 100 kontrollinsatser i form av administrativ handläggning från kontoret utifrån en prioritering om det är lämpligt, samt.
1 800 tillståndsprövningar och besiktningar av transporter.
Antalet årsarbetskrafter ökade med 1,3 procent till 220.

En stor del av länsstyrelsernas arbete med djurskyddskontroll är anmälningar från allmänheten. För att resurserna ska räcka till behöver länsstyrelserna balansera arbetet med handläggning av anmälningsärenden med kravet på att göra planerade riskbaserade normalkontroller. Det finns därför ett viktigt mål att minst lika många normalkontroller som anmälningskontroller ska genomföras. Målet uppfylldes i landet som helhet vilket är en tydlig förbättring sedan 2018 då målet inte uppfylldes. Många län har en positiv utveckling och det är fler län än tidigare som uppfyllde målet under 2019.

– Det är positivt att fler län än tidigare uppfyller målet och det är viktigt att balansera arbetet mellan anmälningsärenden och de planlagda riskbaserade normalkontrollerna. Resurser som finns ska räcka till hela kontrollverksamheten, bland annat att göra tillräckligt stor andel normalkontroller samt att kunna följa upp att djurskyddsbrister åtgärdas, säger Katarina Andersson på Jordbruksverket.

Vad visar kontrollerna?

I Sverige är djurskyddet generellt sett gott och vi har en djurskyddslagstiftning som ställer högre krav än många andra länder på många områden. Brister förekommer dock och statistiken från kontrollerna visar att de vanligaste bristerna som upptäckts när det gäller lantbrukets djur är skötselrelaterade brister. Detta är exempelvis brister i djurens renhet och brister i torra och rena liggplatser.

Stor skillnad mellan länsstyrelserna – stöd och styrning underlättar

Det är fortfarande stora skillnader mellan länen hur de uppfyller målen och stora skillnader i hur lång tid det tar att genomföra kontrollerna. Det finns inte någon enkel förklaring till detta utan orsaken är sannolikt en kombination av mängden resurser, arbetsuppgifter, ledningsstruktur, geografiska förutsättningar med mera.

– Vi bedömer att det är för stora skillnader mellan länsstyrelserna när det gäller tidsåtgång för olika kontroller och hur de uppfyller målet om andelen normalkontroller. Detta är något vi och länsstyrelserna behöver arbeta vidare med tillsammans. Det finns ingen ”quick fix”, utan det behövs exempelvis fortsatt erfarenhetsutbyte av goda exempel mellan länen, säger Katarina Andersson på Jordbruksverket.

En ny digital utbildning är framtagen för djurskyddshandläggare

Vi har tagit fram en webbaserad utbildning för djurskyddshandläggare på länsstyrelsen. Utbildningen lanserades i februari 2020. Syftet är att höja kompetensen, underlätta att göra likadana bedömningar och ytterligare utveckla handläggarnas kunskap om bemötande i kontrollsituationen. Detta kan bidra till det övergripande målet om att den offentliga djurskyddskontrollen ska genomföras på ett likartat sätt i hela landet, vilket är viktigt för både djurhållare och konsumenter.