Dyster start på internationell lantbruksmaskinmässa
I morgon slår portarna upp för Eima i italienska Bolgona. Det är drygt 1 700 utställare på plats, minst lika många som tidigare år och alla utställningshallar är fulla. Vi på Lantbruksnytt har redan varit på mässan under dagen och sett att allt är på plats men även varit med på kvällens seminarium som inte var lika upplyftande.
Självklart minskar försäljningen av lantbruksmaskiner och det är ju inte så konstigt då priserna stuckit med 40 procent under de senaste tre åren samtidigt som räntan stigit. Men nu faller räntan tillbaka och flera produktionsgrenar går mycket bra just nu, exempelvis mjölk, gris, nätkött och specialgrödor som potatis.
Med tanke på att priset på råvaror och energi nu fallit tillbaka till samma nivå som före pandemin borde lantbruksmaskiner falla i pris. Så blir dock inte fallet då maskintillverkarna nu tampas med minskade volymer med bibehållen kostnadsstruktur.
Vid kvällens möte med Unacoma, den italienska branschföreningen för italienska lantbruksmaskintillverkare och tillika arrangör av mässan Eima framkom följande:
Den ogynnsamma utvecklingen inom jordbruks- och industrisektorerna under de första sex månaderna av 2024 har lett till en minskning av traktorförsäljningen på den internationella marknaden, som rapporterade en total nedgång på 12 % jämfört med samma period 2023. Inga trendbrott förväntas under resten av året. Nedgången beror på cykliska faktorer och inte på minskat behov av teknik, då jordbruket ständigt utvecklas. Att förena produktivitet och hållbarhet är det prioriterade målet.
Jordbruksmaskinsektorn påverkas direkt av de faktorer som påverkar både industri- och jordbruksekonomin. Under det gångna året och under det pågående året har industrisektorns utveckling påverkats av de höga kostnaderna för råvaror och energiförsörjning – kopplat till geopolitiska faktorer och kriget i Mellanöstern – medan de restriktiva penningpolitiska åtgärder som vidtagits för att dämpa inflationen har minskat tillgången till krediter och bromsat investeringarna.
Samtidigt har jordbruksekonomin inte sett några betydande förbättringar när det gäller produktion och lönsamhet. Jordbruksåret 2024-25 bör ligga i linje med föregående spannmålsvolymer (-0,05 %), med ökningar i produktionen i Australien (vete), USA (majs) och Indien (ris), men med en allmän nedgång i Europa (-7 %) på grund av ogynnsamma väderförhållanden. Under 2024 noterade den globala köttproduktionen en blygsam ökning (+0,7 %), drivet av Sydamerika och Oceanien som kompenserade för nedgångarna i Kina, Nordamerika och Europa.
Den situation som har präglat jordbruks- och industrisektorns utveckling har påverkat den globala marknaden för jordbruksmaskiner. Den ökande kostnaden för mekaniska hjälpmedel – scenariot som skisserades av FederUnacoma i eftermiddag i Bologna, under presskonferensen vid öppningen av EIMA International – i kombination med svårigheter att få krediter och en ogynnsam trend inom primärsektorn har lett till en minskning av investeringarna för köp av ny teknik.
Data från Agrievolution, organisationen som samlar tillverkarföreningarna i de viktigaste länderna, visar en minskning på 12 % av den totala traktorförsäljningen under årets första sex månader jämfört med första halvåret 2023. Alla referensmarknader förlorar mark. Indien, som har uppvisat en nästan oavbruten uppgång under de senaste åren, föll med 10 %, liksom Kina, medan USA sjönk med 12 %. Västeuropa är också i negativ trend, med de två största nationella marknaderna, Frankrike (-8 %) och Tyskland (-1 %), som tappar mark, om än i olika grad. Betydande nedgångar noterades i Kanada (-16 %), Japan (-28 %), Ryssland (-32 %) och Turkiet (-20 %).
Under andra halvan av 2024 förväntas inga betydande trendbrott, vilket innebär att det totala bokslutet förväntas vara negativt vid årets slut, med ett globalt antal sålda traktorer som inte överstiger 2 miljoner enheter. Detta skulle vara den lägsta nivån sedan 2016, eftersom – som förklarades under konferensen – under perioden 2017-2023 såldes i genomsnitt 2,2 miljoner traktorer globalt, med försäljningstoppar 2021 (2,5 miljoner) och 2022 (2,4 miljoner).
– Marknadens nedgång under förra året och under första halvåret i år beror dock mer på cykliska faktorer än på en verklig minskning i global efterfrågan. ”På medellång och lång sikt kommer behovet av jordbruksteknik för primärsektorn att växa, drivet av ett ständigt utvecklande jordbruk, förklarade Unacomas ordförande, Mariateresa Maschio, och tillade att befolkningstillväxten globalt, som beräknas nå 10 miljarder människor till 2050, kommer att göra det nödvändigt att öka jordbruksproduktionen med 50 procent jämfört med dagens nivåer.
Han berättade vidare att jordbruksmaskinsektorn står därmed inför en avgörande utmaning, inte bara vad gäller att öka avkastningen, utan även hållbarhet. Jordbruksmaskinsektorn måste producera teknik som anpassar sig till de mest skiftande miljö- och klimatförhållanden och som stödjer jordbruket i att lösa problem relaterade till vattenbrist och förlust av markens bördighet.