Varje sekund förstörs 24 kvadratmeter åkermark i Europa. För att skydda marken har EU därför tagit fram ett förslag till markstrategi. I Sverige, där jordkvaliteten är god, är kommunernas byggplaner det största hotet mot en hållbar matproduktion.

– Det är bra att kommissionen ser möjligheten att motverka klimatförändringen genom att lagra in mera kol i Europas jordbruksmark. Det är ett av flera viktiga steg för att nå målet om ett klimatneutralt EU till 2050. Det är viktigt att inte strategin leder till mer regelkrångel och administrativ börda, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

Syfet med EU-kommissionens nya markstrategi, Soil srategy, är att skapa ett mer systematiskt arbete för att skydda Europas jordar mot de hot som finns och att värna de många ekosystemtjänster som kommer från jordbruksmarkoch skogsmark.

Bebyggelse, försaltning, förorening, packningoch erosion är några anledningar till att jordbruksmarken förstörs i Europa.

Ur ett svenskt perspektiv har studier från SLU visat att såväl kolinlagringen som mullhalten ökar. Däremot finns problem med markpackning på grund av tunga maskiner, vilket svenskt lantbruk redan jobbar förebyggande med tack vare den kostnadsfria rådgivningen via Greppa Näringen. Framför allt är det kommunernas byggplaner som hotar våra åkermarker. 600 hektar jordbruksmark byggs bort varje år i Sverige.

– I takt med att jordarna i södra Europa blir torrare så är blir marken hos oss på de nordliga breddgraderna allt viktigare. Då bör inte kommunerna bygga bort den jordbruksmark som finns. Det handlar om matsäkerhet, säger Palle Borgström.

Trots att LRF generellt är positiv till strategin så är oron stor över att den kommande jordhälsolagen blir så generell så att den ökar administrationen.

– Vilka åtgärder som är mest lämpliga för att uppnå förbättrad jordhälsa, ökad kolinlagring och göra jordbrukssystem mer motståndskraftiga för klimatförändringar beror på lokala förutsättningar, produktionsinriktningar och kräver lokal anpassning, säger Palle Borgström.

En del i strategin som LRF är starkt kritisk till är målet om en generell minskning av kväve- och fosforläckaget med 50 procent.

– Näringsläckage är inget generellt problem utan ett lokalt eller regionalt. Där har vi redan Eus vattendirektiv att förhålla oss till, säger Palle Borgström.

Däremot ser LRF positivt på att EU vill minska exploateringen av mark till 2030.

– Det är bra att kommunernas planering på jordbruksmark skärps. Här har Jönköpings kommun redan tagit täten genom sitt beslut om att inte bygga på åkermark, säger Palle Borgström.