Ett av de argument som används för att göra biogas av gödsel är att det minskar läckage av den kraftiga växthusgasen metan från lagringsbehållare. Men forskning vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik visar att man måste vara mycket noga med hur systemet utformas och hur anläggningen drivs för att det argumentet ska hålla.

–    Anläggningar som rötar gödsel i ett steg med relativt kort uppehållstid (mindre än 30 dygn) riskerar högre metanläckage från rötrestlagret än om gödseln lagras orötad. Om gödseln istället rötas i ytterligare ett steg och med längre total uppehållstid (mer än 50 dygn), pressar man ut mer metan som kan användas till energiproduktion och mindre metan släpps då ut under lagringen, förklarar Lena Rodhe, forskare vid JTI.

JTI har fått finansiering från Jordbruksverket för att under tre år ta fram förslag på hur utsläpp av växthusgaser ska kunna minimeras från både rötad och orötad gödsel. Under detta första år har en grupp JTI-forskare utifrån gödsel baserad på flytgödsel med ett litet tillskott av hackad djupströgödsel undersökt den skillnad som ett respektive två rötsteg betyder för metanläckage från rötrestlagret. (Se bild på JTI:s testbädd i pilotskala.)

–    Vid mätningar under sommarförhållanden gav rötning i två steg 30 procent lägre metanemissioner från rötrestlagret jämfört med rötning i endast ett steg, säger Lena Rodhe.

Lägst metanemissioner kom från lagring av orötad gödsel. Detta beror sannolikt på att rötresten efter rötning innehåller större mängder metanbildande mikroorganismer än orötad gödsel och att de vid gynnsam temperatur fortsätter att vara aktiva eller återaktiveras vid ökad temperatur. I laboratorieförsök kunde man se att metanläckaget blev nästan försumbart litet från båda typerna av gödsel när temperaturen sänktes ner mot +10 grader C.

Orötad gödsel med svämtäcke bildade lustgas

En annan växthusgas som bildas i gödsel är lustgas, en ännu kraftigare växthusgas än metan som dock förekommer i mindre omfattning.

–    När vi jämförde lustgasläckage från rötad och orötad gödsel såg vi att det från den orötade gödseln, i vilken det bildats ett tjockt svämtäcke, efter 65 dagars lagring började avgå lustgas medan den rötade flytgödseln med knappt något svämtäcke gav små emissioner, säger Lena Rodhe.

Omräknat till enheten koldioxidekvivalenter (CO2e) blev den sammanvägda klimatpåverkan från metan och lustgas vid sommarlagring lägst för orötad gödselblandning (15,7 kg CO2e per m3 gödsel som lagras och högst för rötad gödsel i ett steg, (26,0), medan gödsel rötad i två steg låg däremellan (18,4).

Svämtäcken ska undersökas

Under 2016 undersöks bland annat om det går att påverka svämtäckena så att lustgasbildningen minskar eller uteblir. Idag är nämligen den vanligaste metoden för att minimera ammoniakavgång från flytgödsellager att se till att det finns ett stabilt svämtäcke.
–    Vi får se vad det fortsatta arbetet visar. På biogasanläggningar skulle man också kunna använda gastäta lager med uppsamling av gasen för att förhindra läckage och samtidigt öka verkningsgraden hos anläggningen. En annan strategi är att se till att en så liten rötrestvolym som möjligt lagras under de varma sommarmånaderna. Och i JTI-projektet Baltic Slurry Acidification ska vi pröva surgörning av gödsel och rötrest, i första hand för att reducera ammoniakavgång, men det kan också reducera metangasutsläpp, säger Lena Rodhe.