I dag presenterade regeringen vilka frågor de prioriterar under det svenska EU-ordförandeskapet. En av de viktigaste områdena är energifrågorna och den gröna omställningen med skogen som nyckelroll.

– Vi inom det gröna näringslivet sitter med många av de lösningar som krävs. Det är viktigt att skapa fler incitament för att det aktiva jord- och skogsbruket ska kunna producera ännu mer samhälls- och klimatnytta. Vi ser fram emot att jobba ihop med regeringen kring det svenska ordförandeskapet i EU så att processerna blir så bra som möjligt. Det har vi alla att vinna på, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

Regeringens ambition är att slutförhandla EUs klimatpaket Fit for 55 samt att verka för att EU snabbt minskar sitt beroende av rysk gas och andra fossila energikällor.

– Miljö- och klimatfrågorna är viktiga och LRF välkomnar ambitionerna i klimatpaketet. De gröna näringarna har en nyckelroll i att bidra till att minska klimatutsläppen i samhället genom att producera livsmedel, tjänster, förnybara bränslen och material, säger Palle Borgström.

Regeringen säger också att arbetet med en större reform av den europeiska energimarknaden kan komma att inledas under det första kvartalet 2023.

LRF ser positivt till det och har tagit fram ett energipaket som visar att Sverige kan producera 50 twh energi på våra naturtillgångar, framför allt sol och biomassa. Det motsvarar lika mycket som den svenska kärnkraftens elproduktion på ett år. Sverige skulle också kunna vara självförsörjande på mineralgödsel och därmed minska vårt beroende av den ryska gasen.

För LRFs del är det också viktigt att frågorna om att EUs förslag om hållbar användning av växtskyddsmedel diskuteras. Det förslag som ligger nu handlar om att respektive land ska minska växtskyddsmedlen med minst 35 procent. För Sverige, som använder minst växtskyddsmedel i EU, skulle den minskningen göra det svårt att producera mat, foder och andra vegetabilier i Sverige.

– Vi hoppas att Sverige som ordförandeland driver på för att vi ska få tillgodoräkna oss det arbete som Sverige gjort med att minska användningen och riskerna med växtskyddsmedel och att de administrativa delarna med krav på att föra register sätts på en rimlig nivå.

En annan fråga som är högaktuell är återskapandet av naturen, Nature restoration law. Eftersom Sverige rapporterar annorlunda än andra EU-länder skulle dagens förslag göra att närmare 1 miljon hektar betesmark måste återställas, 80 000 av den bästa jordbruksmarken återvätas och 2,5 miljon hektar naturskog återskapas.

Här bedömer LRF att det behövs tid för att andra aktörer och EU-länder ska kunna analysera och inse konsekvenserna med förslaget. Vi hoppas därför att regeringen under det kommande ordförandeskapet ger utrymme för olika aktörer att komma till tals och inte försöker forcera processen till att bli klar under svenska ordförandeskapet.