Klimatberäkningar behöver kompletteras med flera aspekter för att bedöma hållbarheten i olika produktionssystem. I denna studie från SLU under svenska förhållanden kunde det konstateras att betesbaserad köttproduktion är positivt för den biologiska mångfalden men hade högst klimatutsläpp jämfört med intensiva system på stall.

Inkludering av biologisk mångfald är ett steg framåt för att få en bättre helhetsbedömning av olika strategiers miljöpåverkan. Frågan kvarstår hur klimatbelastning och biologisk mångfald ska viktas i förhållande till varandra?

I en metodstudie av nöt- och lammproduktionen under svenska förhållanden har forskarna utvecklat en metodik för att värdera hur olika produktionsstrategier påverkar den biologiska mångfalden och klimatbelastningen samtidigt. Det är relativt nytt och ett försök till att få en bättre helhetsbild hur olika strategier påverkar miljöbelastningen. Bakgrunden är att det har blivit tydligt att med nuvarande metoder för beräkning av klimatpåverkan finns det en målkonflikt mellan djurhållning med låg klimatbelastning och hur samma produktion påverkar den biologiska mångfalden.

I nötköttsproduktionen hade tjurkalvar från mjölkproduktionen lägst klimatbelastning och sämst poäng för bidrag till den biologiska mångfalden. Tvärtom hade stutar och kvigor från dikosystem störst klimatbelastning men samtidigt sex gånger högre poäng för den biologiska mångfalden jämfört med mjölkrastjuren. Strategier med mjölkrasstutar och köttrastjurar hade lika stor klimatpåverkan och även likvärdig påverkan på den biologiska mångfalden. I lammproduktionen var det mindre spridning mellan de olika uppfödningsstrategierna. Vinterlamm hade dock mycket positiv inverkan på den biologiska mångfalden.

Det är välkänt att tjurar och stutar från mjölkproduktionen har lägre klimatbelastning än motsvarande djur från dikoproduktion. Anledningen är att djuren från dikorna får hela kons klimatbelastning medan tjurarna från mjölkkorna enbart får den ekonomiska allokeringen av belastningen vilket är en liten del på en mjölkgård.

Vad har resultatet för betydelse för ekologisk produktion?
Det används stora forskningsresurser för att utveckla metoder för att värdera hållbarhet och denna studie är ett försök till att bidra i den utvecklingen. För den ekologiska djurhållningen som bygger på stor andel bete i foderstaten är denna studie en bekräftelse på att det är en strategi som bidrar till positiva effekter på den biologiska mångfalden. Strategin med stutar är vanlig i ekologisk produktion vilket är positivt for den biologiska mångfalden jämfört med produktion av tjurar.

Flera mejerier och slakterier har infört hållbarhetsersättning där det är möjligt att öka sin betalning om du gynnar den biologiska mångfalden men i ersättningen har dessa ofta betydligt lägre tyngd än klimatbelastningen. Slutsatserna i studien är relativ självklara men frågan som borde besvaras bättre är hur beslutsfattare och andra aktörer ska vikta positiva effekter på den biologiska mångfalden mot ökade utsläpp av klimatgaser.