I går publicerades Jordbruksverkets årliga officiella statistik över livsmedelskonsumtionen och dess näringsinnehåll. Med hjälp av statistiken går det nu att följa utvecklingen från 1980-talet fram till år 2023.

Statistiken visar bland annat att konsumtionen av konsumtionsmjölk, det vill säga mjölk som säljs till konsument istället för att användas till andra mejeriprodukter, har mer än halverats sedan 1980 – från 162 liter per person och år 1980, till 61 liter per person och år 2023. Det är en minskning med 1,6 liter per person jämfört med 2022.
Totalkonsumtionen av fjäderfäkött har ökat och mer än fyrdubblats sedan 1980 och låg år 2023 på 23 kilo per person och år. Under samma tid har den totala konsumtionen av kött ökat med 24 procent till 79 kilo per person och år. Det har dock skett en minskning de senaste åren och jämfört med 2022 är fjäderfäkött det enda köttslag där konsumtionen ökat istället för minskat.
Statistiken visar även att direktkonsumtionen av choklad och konfektyrvaror har ökat med 67 procent sedan 1980 och ligger år 2023 på 16 kilo per person och år, vilket är samma nivå som föregående år.

Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel
Statistiken om näringsinnehållet baseras på leveranser av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll och inte på vad som faktiskt äts, då svinn i hushåll och storhushåll inte är avdraget.
Sedan år 1980 har energitillförseln från protein ökat, de senaste åren har dock ökningen avstannat. Energitillförseln från kolhydrater ökade till 2010 för att sedan minska. Energitillförseln från fett har minskat från år 1980 för att de senaste åren återigen öka något.

Av energitillförseln år 2023 kom:
31 % från bröd och spannmålsprodukter
21 % från socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass, malt- och läskedrycker med mera
20 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett
11 % från kött och köttvaror.

Hur beräknar Jordbruksverket livsmedelskonsumtionen?
Förenklat kan konsumtionen uttryckas som produktion plus import minus export delat med medelbefolkningen. Syftet med statistiken handlar mer om att följa konsumtionsutvecklingen på lång sikt än att redovisa exakta siffror för specifika livsmedel under enskilda år.