I en ekonomisk analys har en internationell grupp av forskare, bland annat från SLU, gjort en analys av hur ekonomin påverkas i mjölkproduktionen av tre olika modeller för system med ko och kalv tillsammans. Dessa scenarier jämfördes sedan med det vanligaste sättet att föda upp kalvar i ekologisk produktion.

Studien ger värdefull kunskap om kostnader för kalvuppfödningen och kan bidra med underlag för prissättningen av mjölken från gårdar som vill satsa på en alternativ kalvhållning i mjölkproduktionen.

I modern mjölkproduktion är tidig separation av ko och kalv ett av de tillvägagångsätt som allmänheten starkast ifrågasätter. Kalvar som får gå med kon i mjölkproduktion växer snabbare och behöver mindre skötsel än kalvar som separeras direkt men innebär också en minskad intäkt eftersom kalven dricker en del av den mjölken som ska gå till mejeriet. Projektet ProYoungStock har bland annat haft som syfte att undersöka och utvärdera olika modeller för att hålla ko och kalv tillsammans och i en studie publicerad i höstas har de ekonomiska aspekterna undersökts.

I studien jämfördes tre modeller som valdes utifrån ett tidigare intervjuprojekt i sex europeiska länder.

Scenario 1: Kalv och ko har kontakt med varandra för digivning 15 minuter 2 gånger om dagen under 115 dagar.
Scenario 2: Ko och kalv har tillgång till varandra hela tiden under 3 veckor varefter de separeras och kalven utfodras manuellt med 8 liter mjölk per dag
Scenario 3: Ko och kalv är tillsammans de första 9 dagarna och sedan flyttas kalven till en amko under 106 dagar.
Scenarierna jämfördes med vanlig ekologisk kalvhållning: Ko och kalv tillsammans under ett dygn för sedan att utfodras manuellt med 8 liter mjölk per dag under 90 dagar
Tabell 1. Förutsättningar för de ekonomiska beräkningarna av 3 olika modeller för kalv/ko-system i ekologisk mjölkproduktion i jämförelse med den vanligaste metoden. Variationer för vissa parametrar inom parentes.

Resultatet av analysen visade att ko/kalv systemen minskade bruttoresultatet på en modellgård med 41 kor och 35 kalvningar med 1–5,4 procent.  Huvudorsaken till det minskade resultatet var en mindre mängd mjölk som kunde säljas till mejeriet. Forskargruppens slutsats är att dessa ökade kostnader eller mindre intäkter kommer att hindra att fler börjar med ko/kalv-system. Det påpekas dock att analysen är på de kortsiktiga effekterna av de olika systemen och inkluderar inte mer långsiktiga konsekvenser som de kan ha på gårdens ekonomi.

Reflektioner kring studien
I scenario 2 och 3 kan merkostnaden per kalv beräknas till cirka 100 euro. Men det är olika mjölkutfodringsperioder som jämförs, 90 dagar för den vanliga kalvuppfödningen och 115 dagar för övriga scenarier.  Om studien hade jämfört samma mjölkutfodringsperiod hade det minskat merkostnaden för ko/kalv-systemen radikalt och det hade i princip inte varit någon skillnad mellan de olika systemen.

I studien är det satt samma mjölkpris på den mjölk som dias från en amko eller den egna kon. Frågan är om kostnaden för den mjölken bör vara mindre då den inte passerar en mjölkanläggning? Å andra sidan, som forskargruppen påpekar, finns inte kostnader för byggnader med i analysen och ko/kalv-systemen kräver ofta större ytor för att fungera bra.

Studien ger värdefull kunskap om kostnader för kalvuppfödningen och kan bidra med underlag för prissättningen av mjölken från gårdar som vill satsa på en alternativ kalvhållning i mjölkproduktionen.

Läs hela studien genom att klicka här.