Så kallad biologisk markkartering kan kartlägga markbundna patogener och på så vis kan denna markkarta ge lantbrukaren stöd i valet av växtföljd och gröda samt i förväg kunna planera eventuella växtskyddsåtgärder för att minska problemet med sjukdomar.
Patogen betyder något som framkallar sjukdomar. Dit räknas till exempel smittämnen, gifter, stress och autoimmunitet. Bakterier, parasiter, virus och svampar kan i vissa fall vara smittämnen och orsaka sjukdomar.
Forskningsprogrammet Biologisk markkartering har pågått sedan år 2009 och är finansierat för att fortgå till och med år 2015. Man undersöker även sambandet mellan förekomsten av patogener i kombination med markens övriga parametrar som pH, näringsämnen och lerhalt. Bland annat har man då kommit fram till att risken för ärtrotröta i ärtor och klumprotsjuka i oljeväxter minskar med ökat pH i marken. Andra växtsjukdomar som man tittar på är kransmögel, bomullsmögel, rotröta i sockerbetor, klöverröta och rotdödare.
Med nya DNA-baserade metoder är det även möjligt att följa förändringar i populationer av patogen. Man kan då se hur dessa ändras med klimatförändringar och ändringar i odlingsteknik som växtföljd och grödval samt gödslingsstrategier.