Politikerna bestämmer om det ska bli köttbrist eller inte
Lönsamheten är god inom svensk animalieproduktion i dag men det är brist på kött i affärerna, framförallt vad gäller nötkött. Bakgrunden till det är att nötköttspriset rusat i EU under året och därför är inte import lönsamt för butikerna.
Man frågar sig varför det inte investeras mer i ökad animalieproduktion i Sverige när förutsättningarna är så goda som de är i dag? Det finns foder, energi, rent vatten, spridningsarealer för gödsel, kunskap bland lantbrukare och tillgång på kapital.
Svaret är politiken!
Det startas utredningar för att minska den administrativa bördan för lantbrukare, men den blir hela tiden större och större.
I djurstallar behövs mycket personal och även på obekväma arbetstider. Det är svårt att finna personal och många gånger är lösningen arbetare från utlandet.
Men där krånglar regeringen till det med en ny lag som medför att det är såväl svårare som kostsammare att anställa utländsk arbetskraft.
Men den avgörande faktorn är antagligen tvärvillkoren och rädslan för myndighetskontroller.
I en animalieproduktion sker det hela tiden förändringar. Djur blir sjuka, djur dör, vädret är inte optimalt, och så vidare.
Kommer djurskyddsinspektören vid fel tillfälle går det att finna brister på alla gårdar.
Dessutom är tillsynen inte lika över hela landet då det är länsstyrelserna och kommunerna som utför kontrollerna.
Ett lantbruk som får en anmärkning i en kontroll får inte ut sina EU-stöd. De fryses till ärendet är utrett och risken är då att verksamheten faller under tiden, trots att det slutar med att lantbrukaren får rätt.
Svenskt lantbruk måste få en ökad rättssäkerhet. Ingen ska behöva betala ”böter” förrän rätten fastslagit att hen är skyldig.
Det behövs i dag framförallt fler dikor och grisar i Sverige.
Att göra det enklare och billigare för att få tillstånd att bygga stallar och även tillåta enklare stallsystem för vissa djurslag är ett sätt att öka intresset bland lantbrukare.
Egentligen borde det vara en självklarhet i dag för spannmålsgårdar som bara har arbete mellan mars och oktober och gott om foder och spridningsareal, att investera i djurstallar, men det sker inte.
Den som ska satsa tiotals miljoner kronor i en verksamhet måste känna sig trygga med myndigheterna och spelreglerna, annars får det vara.
Så om det inte ska bli brist på kött i Sverige så måste politikerna ta tag i detta, det ligger helt i deras händer nu.
Lösningen är inte att en bygger för 500 dikor utan att tjugo stycken bygger för 25 kor.
Den största anledningen till att vi har kalvbrist är att de små producenterna hela tiden får stryk av slakterierna , förhållandevis dyrare avgifter vid myndighetskontroller
Och att hela tiden få höra att man måste vara stor, för så har det låtit så länge jag har varit lantbrukare.
Och det har satt oss i den situationen vi befinner oss idag.
/ Benny.
Sant.
Tyvärr är det dock inte så lockande att starta å speciellt inte nu när livdjurspriserna är höga, de stora uppfödarna dammsuger marknaden efter kalv och startar man nu kommer man med färdiga slaktdjur när slakterierna spår att marknaden ska vara i fas igen.
Lägg där till den fantastiska skevheten i slaktlikvid. Är du liten är djuren inte lika mycket värda. Vi har inte samma tillägg som de med kontrakt och fulla lass. Om genomsnittspriset på ungtjur ligger på ca 68 kronor och jag får max 65 för fina köttrastjurar som växt långsamt på bara bete och gräs. Så säger det sig själv att de stora får möjligen uppåt 80kr/kg. (Läste det i en livdjurstråd att de kalvar som köps in i år för 45 kr och uppåt kommer kunna säljas för 80)
Behöver inte råda varken köttbrist eller okunnig politik om saken. Allt som betyder något är hur nötkött och mjölk produceras. Finns ingen anledning odla foder på ett miljöförstörande vis. Gruvdrift, utarmning och massor av fossila växthusgaser för ökad slaktvikt. Eller mer mjölk. Finns inget mikjötänk i att döda mikroliv, insekter/pollinerare, fåglar ja hela näringskedjan blir lidande. När gräs, klöver och ört växer av sol och regn helt I samklang med naturen. Utan monokultur och förstörd mångfald. Det kommersiella köttet handlar varken om kvalitet eller normalbegåvad politik. Miljö och hälsomässigt är det inte så begåvat att odla foder i konstgödsel och besprutning (gruvdrift och fossila växthusgaser, kemi). Varken till vår eller andra arter. Verkar inte bekymra varken bönder, konsumenter eller politiker uppenbart.
Bristen på livkalvar lär ju knappast bli mindre med tiden: idag är väldigt många dikoproducenter gamla bönder som lag ner sin mindre mjölkproduktion och som vill ha något att göra när de åldras, så de skaffar dikor. Dessa producenter behöver inte investera, de använder de stallar och maskiner som finansierats av den tidigare mjölkproduktionen, så de kan vara verksamma trots den högst blygsamma avkastningen en diko get jämfört med en mjölkko. Den andra kategorin är producenter som har en handfull dikor som en sidosysselsättning, och även här fungerar det med mindre marginaler. Men för någon som vill bygga upp en verksamhet så är det tämligen svårt baserat på dikor, så frågan är vem som ska producera kalvar när dessa äldre lantbrukare går ur tiden.
OM man nu hade kunskap om att gräs, klöver och ört växer av sol och regn. Helt I samklang med naturen. Till skillnad på att odla både spannmål och andra vegetabilier I konstgödsel och besprutning. Inte så mycket miljötänk där. Att det sen ökar utbredning av monokultur och drivor av döda djur. Gruvdrift och massor av fossila växthusgaser för att odla foder till de djur som har förmågan att omvandla gräs, klöver och ört till det näringstätaste vi kan äta. Med minsta möjliga påslag. Jodå, lite påslag blir det men det ingår i ”förloppet”, och försvinner efter 10-12 år. Så varför förstöra miljö för mer ”mjölk” och ökad slaktvikt. Kvalitet blir bra miljltänk.
Vilken värld lever Mats Carlstedt i månntro , svamlar om gruvdrift och avgaser , besprutning konstgödsel m.m . Har inte mycket med djuruppfödning och köttproduktion att göra . Svenskt kött är kvalitetskött med minimalt med läkemedel och hormoner . Finare och hälsosammare kött lär inte gå att hitta på vårt jordklot !!
Att lönsamheten är god är en kraftig överdrift. Det finns lönsamhet ja men god NEJ.
När slakten inte lyckas ta ut mervärderna/ökadekostnaderna som vi har p.g.a regelverk både gällande djur spridningsarealer personal o.s.v i år verkar det bli ett hyfsat pris på livkalv men kommer slaktpriset att klara det kalvpriset?
Osäkerheten är för hög för mycket pengar i rullning utan säkerhet.
Så nja att lönsamheten är god ställer jag mig ytterst tveksam till.
För att få en god lönsamhet så måste spelreglerna bli förutbestämbara före de törs då inte jag bygga mer.
Just nu skriker slakterierna efter djur men syns dåligt på priset. Vars är logiken?
//Magnus