För att använda sig av terminer för att säkra spannmålspriset krävs två saker, man måste ha en uppfattning om vilket pris man anser sig behöva för att få ekonomi i odlingen samt man måste veta hur terminshandeln fungerar rent praktiskt.

Enligt Torsten Thuresson, ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet i Kristianstad är terminshandel något viktigt för lantbrukarna att använda sig av.
– Vi kan nog vara överens om att priserna på spannmål, oljeväxter och andra lantbruksgrödor kommer att röra sig mycket, både uppåt och neråt, framöver och för att jämna ut resultaten mellan åren krävs att man gör någon form av prissäkring.
Ser man allt i ett långt perspektiv behöver man kanske inte prissäkra sin skörd. Då kommer man att få ett mycket högt pris vissa år medan det kommer att bli ett medelpris eller ett lågt pris andra år.
– Problemet för många lantbrukare är att klara likviditeten ett år med lågt pris och allra helst om det kommer flera sådana år i rad.
Många lantbrukare har fått upp ögonen för det här och på en Futuredag arrangerad av Hushållningssällskapet i Kristianstad deltog ett sextiotal lantbrukare.
Grunden för prissäkring är att man har en relevant kalkyl för gårdens växtodling. Alla kostnader för respektive gröda måste finnas tillgängliga och då ser man exakt vilket pris man behöver erhålla vid en normalskörd.
Dessa kostnader är för det mesta kända redan när odlingssäsongen börjar men då har man i praktiken inte en aning om hur prisnivån är vid skörd.
– Detta gäller oavsett man är lantbrukare eller analytiker. Det finns nästan alltid argument både för att priset ska gå upp och för att det ska gå ner.
Som exempel var argumenten för prisnedgång i början av 2012 att världsmarknadslagren var rekordstora och om det skulle blir en stor skörd i år. På samma sätt kommer en mindre skörd än normalt, i en större region, att höja priset och det samma gäller om ett eller flera länder inför exporttullar, något som ryktades från Ryssland, Ukraina och Argentina i början av februari.
Det man då kan göra är att säkra priset till skörd och ett sätt är genom att sälja spannmål på termin på en börs.
Det finns i huvudsak två börser för lantbruksprodukter som spannmål och oljeväxter och det är Matif i Paris samt Chicago Board of Trade.
En termin är ett avtal om att leverera en viss volym vara till ett visst pris vid en fastställd tidpunkt. I praktiken sker det aldrig någon fysisk leverans utan terminen återköps innan leveransen ska ske. Är priset på terminen lägre när terminen återköps får man en vinst vid återköpet och är priset högre blir det en förlust. Som lantbrukare använder man denna vinst som en kompensation för att priset även fallit på den spannmål som skördas och säljs. Om priset går upp får man även mer betalt för den fysiska varan på gården och detta kompenserar förlusten för terminen. Man har således försäkrat sig om ett visst pris för årets skörd, men får å andra sidan inte mer betalt om det blir en prisökning.
En termin är alltid på en viss kvantitet för varje gröda och banken kan hjälpa till med affären.
– Det tar cirka 14 dagar från det att man ringer oss första gången till vi har ett avtal klart och man kan börja göra affärer. Vi vill ha in lite uppgifter om företaget, exempelvis resultat- och balansräkningar, berättar Mikael Rubin, regionchef skog och lantbruk i södra Sverige på Handelsbanken.
Eftersom det blir tal om att betala till banken om priserna stiger så måste de naturligtvis ha någon form av säkerhet för att veta att man kan fullfölja detta åtagandet.
Därefter följer man terminspriserna via internet för att se lämpliga nivåer och tider för att säkra sin odling till en nivå man anser acceptabel.
– Enkelt uttryckt är det sen som att man ringer till oss och säjer eller köper till ett fast pris och man kan välja lokala valutan på aktuell börs eller säkrat i svenska kronor. Skillnaden är bara att man aldrig levererar fysisk vara till oss.
Dessutom finns så kallade råvarucertifikat.
Enligt Torsten Thuresson handlar man dessa precis som aktier och man satsar då på en prisnedgång, kallat Bear eller en prisuppgång, kallat Bull.
Råvarucertifikat ger hävstångseffekt med ett till fyra. Om som exempel varan stiger med 1 procent kan värdet av certifikatet som mest öka med 4 procent.
– Detta är en ren spekulation och ska inte jämföras med att prissäkra sin skörd med hjälp av terminer, säger Mikael Rubin.
Det är inte enbart skörden man kan säkra på ett lantbruk.
Torsten Thuresson menar att även inköpen är intressanta, såsom el och diesel.
– Även här är det stora prisrörelser och det kan finnas anledning att säkra sig.
När man använder sig av terminer för att jämna ut resultaten mellan åren i sitt lantbruk gäller det även att ha koll på skatteeffekten. Vinst för en termin beskattas som inkomst av kapital, normalt 30 procent, medan en förlust endast kan kvittas till 70 procent mot annan kapitalvinst. Detta gäller i enskild firma medan man i ett aktiebolag tar resultatet för terminsaffären i samma inkomstslag som övriga växtodlingen.
– Aktiebolaget är naturligtvis att föredra när man prissäkrar lantbruksdriften med terminer.