LRF kommenterar Regeringens plan för svenskt lantbruk.
Vissa ersättningsformer stärks, som LRF har efterfrågat, samtidigt ökar den redan tunga regelbördan och gårdsstödet sänks.
– Det är en stor förändring som innebär att kraven på bönderna ökar men ersättningen minskar, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

Den nya jordbrukspolitiken från 2023 innebär en minskad EU-budget samtidigt som kraven på bönderna skärps och delar av nuvarande arealersättning görs om till miljörelaterade ersättningar.

– Anledningen till att kraven ökar och budgeten minskar beror på politiska överenskommelser mellan Europaparlamentet och EUs medlemsländerbeslut från EU-kommissionen och EU-parlamentet. Regeringen och ansvariga myndigheter har i stort sett fattat kloka beslut i de vägval som Sverige gjort, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

Kraftigt sänkt gårdsstöd

Gårdsstödet sänks med i storleksordningen 25 procent och istället införs mer omfattande miljöersättningar. Sänkningen är en följd av EU-regelverket och innebär 1,5 miljarder kronor mindre per år för svenska bönder. Eftersom de nya miljöersättningarna också medför ökade kostnader på gårdsnivå blir det mycket svårt att kompensera för sänkningen av arealersättning.

– Sverige behöver en lönsam och hållbar matproduktion. Men politiken är underfinansierad och det behövs fortfarande ytterligare en miljard i finansiering för att kunna nå målen i den livsmedelsstrategi som riksdagen beslutade om 2017. Beskedet om det kraftigt sänkta gårdsstödet är tufft eftersom det kommer samtidigt som priset på energi och andra insatsvaror är på historiskt höga nivåer. Våra medlemmar gör redan en hel del miljöåtgärder på egen bekostnad, men det blir sämre förutsättningar för det nu när lönsamheten försämras, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

Riktade stöd till unga lantbrukare

Regeringen har även beslutat att höja budgeten för vissa ersättningsformer i CAP, som investeringsstödet, kompensationsstödet i mindre gynnade områden, djurvälfärd, ersättningen för att låta beta naturbetesmarker och riktade stöd för unga lantbrukare.

LRF tycker att det är bra och det är ersättningsformer man har uttryckt önskemål om att öka. För att kunna uppfylla målen i den nationella livsmedelsstrategin behövs tydliga satsningar på jordbruket och regeringens beslut är ett steg i rätt riktning.

– Det är positivt att man inser att vi måste satsa på unga lantbrukare för att göra det mer gynnsamt för dem att etablera sig och utveckla sina verksamheter. Det är viktigt för återväxten och för att vi ska kunna ha en livsmedelsproduktion i Sverige även i framtiden, säger Palle Borgström.

Efterfrågad miljöersättning införs

I stället för det sänkta gårdsstödet införs bland annat en miljöersättning för att öka precisionen i jordbruket i syfte att planera sin odling.

– Detta är en ersättning som LRF har efterfrågat så vi ser positivt på att den införs. Samtidigt är vi kritiska till att den inte är öppen för lantbrukare i hela landet, säger Palle Borgström.

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 en finansiering av den andra pelaren av CAP, som idag kallas landsbygdsprogram och finansieras både statligt och av EU, om motsvarande 5,7 miljarder kronor per år. Men detta belopp reduceras nu med drygt 800 miljoner kronor genom finansiering av åtgärder som läggs utanför CAP.

– Det gör att budgeten för CAP de facto reduceras. Pengarna borde ha stannat inom CAP. Det är bra åtgärder som exempelvis bredband och rovdjursavvisande stängsel, men de borde ha finansierats med nya pengar, säger Palle Borgström.

Fakta

Regeringens beslut innebär att de nu skickar ned den nationella strategiska planen för genomförandet av jordbrukspolitiken 2023 – 2027 till EU-kommissionen. EU-kommissionen ska godkänna Sveriges förslag under år 2022.