Den som förvärvar en lantbruksegendom behöver i vissa fall ett så kallat förvärvstillstånd. Ett kryphål har dock gjort det möjligt att kringgå dessa bestämmelser. Regeringen föreslår därför i en proposition att regelverket ska skärpas.

– Jordförvärvslagen är ett viktigt verktyg för att bevara balansen i markägande mellan fysiska och juridiska personer. Att företag som drivs i bolagsform har hittat ett sätt att kringgå bestämmelserna om förvärvstillstånd är inte acceptabelt. Nu skärper regeringen lagstiftningen och täpper till kryphålen, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

Enligt jordförvärvslagen krävs i vissa fall ett särskilt tillstånd, ett så kallat förvärvstillstånd, vid förvärv av en lantbruksegendom. Lantbruksegendom definieras i lagen som fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet. Det är åkermarken som inte får ägas av bolag i Sverige, byggnaderna på en lantbruksegendom kan ägas av bolag och så även skogsmark.

För att en juridisk person, som ett aktiebolag, ska beviljas ett sådant tillstånd gäller under vissa förutsättningar ett kompensationskrav.

Kravet innebär att den juridiska personen måste avstå, ha avstått eller komma att avstå egendom till en fysisk person eller till staten som i fråga om produktionsförmåga ungefär motsvarar förvärvet.

Syftet med att begränsa möjligheterna för juridiska personer att förvärva jordbruks- och skogsegendomar är att bevara balansen i markägande mellan fysiska och juridiska personer.

Det har dock gått att komma runt kompensationskravet.
Detta har Lantbruksnytt rapporterat om tidigare och hur upplägget går till ser ni i tidigare artikel genom att klicka här.

I propositionen föreslår regeringen att lagen, utöver att vara tillämplig på fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet, även ska gälla för fast egendom som har ombildats eller nybildats för jord- eller skogsbruksändamål men som därefter inte varit föremål för fastighetstaxering.