Årets skörd är viktigare än på länge, inte minst på grund av den dåliga skörden under förra året som medfört ett behov av att fylla på de svenska livsmedelslagren. Lantbrukets utmaningar under 2023 har liknats vid en perfekt storm, för torrt i början på sommaren, för att sedan bli för blött.

Konsekvensen blev en mindre skörd och sämre kvalitet som, tillsammans med bland annat höga energikostnader, högt gödselpris och ökade räntekostnader, skapade stora utmaningar för många lantbrukare.

– Förra årets dåliga skörd var tuff för många lantbrukare som redan hade utmaningar med ökade kostnader för insatsvaror, inflation och högre ränteläge. En bra skörd i år är mycket viktigt för svenskt lantbruk, men också för den inhemska livsmedelsproduktionen och för den svenska livsmedelsberedskapen. Skörden 2024 är en riksangelägenhet, och resan dit börjar nu, säger Elisabeth Ringdahl, divisionschef Lantmännen Lantbruk.

Vårbruket inför skörden 2024 har nu startat i södra Sverige och förbereds i övriga delar av landet i väntan på varmare väder. Arbetet startade några veckor senare än normalt i södra Sverige, vilket förklaras av att det varit osedvanligt blött. Enligt statistik från SMHI har nederbördsmängden i vinter varit dubbelt så stor i många områden jämfört med normalt vilket påverkar starten av vårbruket.

Även om höstgrödorna generellt utvecklats bra och genomsnittstemperaturen varit relativt normal, har grödorna i vissa områden påverkats negativt när stora arealer har stått under vatten.

– Stora nederbördsmängder i låglänta fält har varit utmanande i hela landet. I vissa delar har även fjolårets extrema väder resulterat i bitvis sönderkörda fält vilket påverkar vårbruket negativt, säger växtodlingschef Johannes Åkerblom, Lantmännen Lantbruk.

Grundvattennivån är betydligt högre än fjolårets, vilket bland annat skapar större motståndskraft mot torka. Att vårbruket startat senare än normalt i södra Sverige behöver inte betyda att tidsplanen förändras i övriga landet.

– Klimatet styr vårbruket, och skulle vi få en kombination av varmare och torrare klimat närmaste veckorna finns möjligheter att vårbruket kan påbörjas i normal tid i mellersta och norra Sverige, säger Johannes Åkerblom.

Det försenade vårbruket i syd kan alltså innebära att tiden mellan den skånska och norrbottniska sådden blir betydligt kortare än normalt när det brukar skilja cirka sex veckor.

Ser man närmare på kostnadsutvecklingen för den enskilda lantbrukaren har den stora bristen på utsäde märkts i betydande prisökningar. Bristen illustreras av att importen till Sverige från grannländerna har fyrdubblats enligt Jordbruksverkets siffror. Gällande växtskydd så ligger det kvar på ungefär samma prisnivå som förra året. Glädjande är dock att gödselpriset, en betydande kostnad för många lantbrukare, ligger lägre än i fjol. Räntenivån är dock fortsatt hög vilket gör att kalkylerna utmanas på många gårdar.

– Ett sätt att kompensera för ökade kostnader är att strategiskt optimera användningen av insatsvaror, däribland genom precisionsodling. På så sätt kan man få mesta möjliga skörd, med hög kvalitet, samtidigt som man minimerar läckage och miljöpåverkan. Det är en hållbar investering som skapar goda förutsättningar för ökad produktivitet, avslutar Johannes Åkerblom.

Framöver ser Lantmännen ett stort behov av investeringar i infrastrukturen för vattenhushållning – dränering och bevattning – för att säkra ökade skördar och starkare livsmedelsförsörjning. Detta innebär kostnader som Lantmännen inte ser att lantbrukarna själva kan bära.