I projektet RowCrop vill man utveckla mer produktiva odlingssystem med radhackning och samtidigt kunna odla eftergrödor/fånggrödor som fixerar mycket kväve och som växer efter skörd av en huvudgröda (till exempel spannmål eller åkerbönor).

En bakgrund till projektet är resultat från långliggande växtföljdsförsök där en växtföljd med en helårs klöver-gräsgröngödsling (spannmål-gröngödsling-potatis-spannmål) jämförs med en växtföljd med ettåriga grödor och kvävefixerande eftergrödor (spannmål-åkerböna-potatis-spannmål).

I växtföljden med helårsgröngödsling fixeras större mängder kväve (N) men en nackdel är att det inte produceras någon gröda till försäljning vart fjärde år. I den andra växtföljden odlas avsalugrödor varje år, men den biologiska kvävefixeringen ligger på en låg nivå eftersom eftergrödorna etableras sent, efter en ogräskontrollerande jordbearbetning efter skörd av spannmål eller bönor. I genomsnitt fixeras drygt 80 kg N/ha och år i gröngödslingsväxtföljden, och cirka 60 kg N/ha och år i den andra växtföljden.

I projektet RowCrop arbetar man nu med att förbättra funktionen av kvävefixerande eftergrödor så att mer N kan fixeras genom att de etableras tidigare. För att få en bra ogräskontroll utvecklas också nya radhackningsmaskiner i samarbete med industrin som kan fungera om man har mycket skörderester och som kan användas även för hackning i eftergrödan.

På så sätt kan ett odlingssystem skapas där marken är beväxt året om, vilket minskar risken för kväveläckage. Prototyper på radhackningsutrustning har tagits fram inom projektet och dessa kommer att demonstreras på en teknikmässa i höst i Danmark.

Projektledare för RowCrop är Jørgen E. Olesen, Århus universitet.