Riksbanken väljer att höja styrräntan med 0,75 procentenheter. Styrräntan är nu 2,5 procent. För lantbrukets del innebär det ytterligare kostnader och den totala räntekostnaden ökar med 8,62 miljarder kronor jämfört med i mars i år, innan Riksbankens första höjning.

De höjningar som Riksbanken genomfört hittills har inte fått den inflationsdämpande effekt man hoppats på och därför höjs nu styrräntan ytterligare. Inflationen i oktober låg på 9,3 procent vilket var en minskning från 9,7 procent i september men Riksbanken hade nog hoppats att den skulle ha minskat ytterligare. Riksbankens prognos visar att styrräntan sannolikt kommer att höjas ytterligare i början av nästa år för att då vara strax under 3 procent.

För lantbrukets skuldsättning innebär höjningen att räntekostnaderna ökar ytterligare. I april i år var lantbrukets sammanlagda skuld 345 miljarder kronor. Med en räntehöjning på 0,75 procentenheter så är den nya räntan nu 2,5 procent. Det innebär att de årliga räntekostnaderna ökat med 8,62 miljarder kronor, sedan i mars i år.

I Sverige finns cirka tre miljoner hektar jordbruksmark. Slår vi ut de ökade räntekostnaderna per hektar kan vi konstatera att det blir 2 873 kronor per hektar åker.

Det kan jämföras med den första höjningen av styrräntan när den gick från 0 till 0,25 procent. Då ökade den sammanlagda årliga räntekostnaderna med 862 miljoner.

Om vi jämför med USA där inflationen var uppe på över 9 procent i slutet av juni så har den nu följt en rätt så stadig kurva nedåt och låg i slutet av oktober på 7,7 procent. Den amerikanska Riksbanken har därmed fått bättre effekt med sina räntehöjningar.

Med europeiska mått mätt ligger Sverige någonstans i mitten. I augusti var inflationen som lägst i Frankrike med 6,6 procent och i Tyskland 8,8 procent. Estland var det land där inflationen skenat allra mest och låg i slutet av sommaren på drygt 25 procent. Även övriga baltstater hade betydligt högre inflation än genomsnittet i EU som låg på 11,5 procent.