Idag lanseras rapporten ”Framtidens Jordbruk: Mjölk och Nötkött” där stora delar av livsmedelsbranschen i Sverige tillsammans kartlagt utmaningar och möjligheter för en än mer hållbar produktion till 2050. Resultaten visar att den svenska produktionen av mjölk och nötkött kan minska klimatutsläppen i linje med Parisavtalet, samtidigt som produktiviteten ökar och biologisk mångfald gynnas.

Hela samhället står inför en stor klimatutmaning. Det gäller även livsmedelsystemet som den svenska kött- och mjölkproduktionen är en viktig del av. Aktörer genom hela värdekedjan – Arla, DeLaval, HKScan, Lantmännen, LRF, Svenskt Kött, Växa och Yara, har tillsammans genomfört ett omfattande, årslångt projekt, som resulterat i en rapport som beskriver hur omställningen kan möjliggöras. Svensk mjölk- och nötköttsproduktion är redan idag bland de mest hållbara i världen, men rapporten visar att det finns stora möjligheter att komma ännu längre och nå Parisavtalets målsättningar.

– I vår rapport beskrivs fokusområden och potentialer för att minska klimatpåverkan och samtidigt öka produktiviteten och gynna den biologiska mångfalden. Den svenska mjölk- och nötkötts-produktionen har en viktig roll att spela i ett hållbart livsmedelsystem även i framtiden, säger Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen.

I rapporten tydliggörs de klimatutmaningar som finns. Utsläppen kommer från fossil koldioxid, lustgas och metan från biologiska processer, som bryts ned olika fort i atmosfären och påverkar den globala uppvärmningen på olika vis. Det är därför viktigt att skilja på dessa tre klimatutsläpp för att bedöma olika insatser att nå 1,5 gradersmålet inom Parisavtalet.

Helhetssyn viktig för livsmedelsproduktionen
Rapportens hållbarhetsdefinition bygger på fyra lika viktiga parametrar: Djurvälfärden, Produktiviteten, Planeten och Plånboken. Med dessa som utgångspunkt har det identifierats elva fokusområden för en framgångsrik omställning till en än mer hållbar produktion. Dessa är: avel för friska djur, djurhälsa och livstidsproduktion, grovfoderproduktion, foderråvaror och fodertillskott, foderstrategier på gården, fossilfritt jordbruk, stallgödselhantering och biogas, kolinlagring, biologisk mångfald, näringsläckage till luft och vatten samt digitalisering, automatisering och ny teknik.

– Resultaten visar på vikten av helhetssyn inom livsmedelssystemet och att svensk mjölk- och nötköttsproduktion måste ses ur ett bredare hållbarhetsperspektiv än enbart klimatutmaningen. Djurhållning och växtodling är sammanlänkade system och synergierna kan stärkas ytterligare för ökad hållbarhet och stärkt livsmedelsförsörjning i Sverige, säger Elina Matsdotter, hållbarhetschef på Svenskt Kött.

Stärkt lönsamhet på gård möjliggör investeringar för ökad produktion
Nötkreatur bidrar med näringsrika livsmedel, och deras unika egenskaper att ta tillvara vall och bete är avgörande för livsmedelsproduktionen och den biologiska mångfalden i Sverige. Nötkreaturen har format våra landskap med höga naturvärden där svenska naturbetesmarker idag är bland de artrikaste miljöerna i världen – i nivå med regnskogen.

– I Sverige har vi de rätta förutsättningarna att fortsätta utveckla näringen vidare, med innovationer och ökad kunskap i alla led. Men för att kunna göra det och möjliggöra framtida investeringar på gården måste lönsamheten inom primärproduktionen stärkas, säger Gustav Kämpe, vice ordförande Växa, Arlabonde och styrelsemedlem i Arla.

Fakta om rapporten
Rapporten har tagits fram av åtta aktörer – Arla, DeLaval, HKScan, Lantmännen, LRF, Svenskt Kött, Växa och Yara – med avgörande bidrag från egna medarbetare och medlemmar, forskare och experter fördelade i olika arbetsgrupper. Utöver arbetsgrupperna har en extern referensgrupp haft en rådgivande funktion och bidragit med synpunkter ur ett vetenskapligt perspektiv under arbetets gång. I projektets externa referensgrupp ingår Johan Kuylenstierna vid Stockholms universitet och ordförande i Klimatpolitiska rådet, Margareta Emanuelson vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Jenny Jewert från WWF samt Ulf Sonesson vid forskningsinstitutet RISE. Även en lantbrukarreferensgrupp har varit knuten till projektet och inkommit med sina synpunkter.