Sveriges konsumenter vill ha säker, närproducerad och klimatsmart mat med god djuromsorg. Trots det vet var tredje svensk kommun inte om de köper in svenskt nöt- och fågelkött till sin offentliga verksamhet. Ännu färre kan svara när det gäller färska grönsaker, rotfrukter och ost.

Som vuxen, frisk konsument kan man välja själv i butiken, eller på restaurang. Barn, sjuka och äldre på boenden får äta det som serveras. Just de grupper som bäst behöver hälsosam mat.

Fördelarna med svenska livsmedel är allmänt kända – höga krav på djuromsorg, låg antibiotikaanvändning, salmonellafrihet, mindre andel växtskyddsmedel och, framförallt, en lägre klimatpåverkan – men ändå är det mer än var tredje av Sveriges kommuner som inte vet, eller inte vill svara på, om de köper in svenska livsmedel.

Det visar Livsmedelsverkets rapport Fakta om offentliga måltider 2018 där man kartlagt måltider i kommunalt drivna förskolor, skolor och omsorgsverksamheter. Totalt köper kommunerna in livsmedel till ett värde av knappt 7 miljarder kronor per år, det motsvarar cirka 3 procent av Sveriges hela livsmedelskonsumtion.

Några av frågorna i undersökningen rör andelen produkter med svenskt ursprung. Regeringens målsättning i den nationella Livsmedelsstrategin är att öka Sveriges produktion av livsmedel.

– 38 procent av kommunerna anger att de till över 90 procent köper in svenskt obearbetat nötkött och 45 procent köper så mycket svenskt obearbetat fågelkött, och det är ju bra säger Pirjo Gustafsson, ansvarig för offentlig upphandling på LRF.

– Men, 35 respektive 36 procent uppger att de inte vet, eller vill inte svara, när det gäller köttet. Det är anmärkningsvärt, tycker vi, och även Livsmedelsverket själva. De kommenterar bland annat i rapporten att krav i linje med svensk lagstiftning kan bidra till minskad miljöpåverkan och lägre klimatpåverkan.

Att kommuner inte vet, eller inte vill svara, beror förmodligen på att endast varannan kommun följer upp sin måltidsverksamhet med nyckeltal. Livsmedelsverket kommenterar också att det finns ett behov av bättre uppföljning av de offentliga måltiderna.

Pirjo Gustafsson konstaterar att både svenskt ursprung och närproducerat finns bland de nyckeltal som ändå anges.

– Bristen på svar från så många är en utmaning och samtidigt en möjlighet. Det finns en vilja i storhushållsbranschen att köpa svenskt och man efterlyser verktyg som gör det lättare att följa upp. Svenskmärkningen Från Sverige kan vara ett sätt att underlätta uppföljning och en del grossister ursprungsmärker redan. LRF har flera samarbeten med grossister. Vi kommer att ha ett möte med branschen under våren.

När frågan ställs om ost, färska grönsaker och rotfrukter är det så få kommuner som svarar, att Livsmedelsverket inte kan dra några slutsatser.

– Vi känner till det här sedan tidigare och vet att den andelen svenska produkter länge har varit låg. Men det är ändå värt att notera när man vet att importen belastar klimatet i så hög grad.

Livsmedelsverkets rapport bygger på en nationell enkätundersökning där 263 av Sveriges 290 kommuner har svarat på någon av frågorna i kartläggningen, en hög svarsfrekvens på 91 procent.