Antalet kvinnor som skadar sig i jordbruket ökade under 2009-13, samtidigt som antalet kvinnor i jordbruket minskade något. De flesta som skadar sig är yngre än 25 år och jobbar som djurskötare eller i hästyrken.

Forskare vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala har sammanställt och analyserat arbetsskadestatistik från AFA Försäkring och Arbetsmiljöverket under åren 2009-2013, totalt 592 skadeanmälningar av kvinnor sysselsatta i jordbruket.

–    Vi vet sedan tidigare att risken att drabbas av en allvarlig olycka i jordbruket är större för kvinnor än för män. I den här studien har vi sökt svar på orsakerna till detta och försökt ge förslag på förebyggande åtgärder, säger Cecilia Lindahl, forskare vid JTI.

Fortfarande är det totalt sett fler män än kvinnor som drabbas av olyckor i jordbruket, eftersom det finns fler jordbruksarbetande män än kvinnor. Men i förhållande till antalet arbetande minskade antalet skador bland män, medan skadorna bland kvinnor var konstant, enligt Arbetsmiljöverkets statistik för åren 2008-2013.

Under den studerade perioden skedde olyckorna oftast när djur var inblandade, särskilt nötkreatur och hästar. Totalt 30 % av olyckorna ledde till sjukskrivning längre än 14 dagar. Av AFA:s 355 fall gav 27 % bestående men. Vid tre av de 592 olyckorna miste kvinnorna livet.

Utsätts för större risker

I drygt en fjärdedel av olycksfallen var kvinnorna yngre än 25 år, i nästan hälften av fallen var de yngre än 35 år.

–    En möjlig orsak till att unga kvinnor oftare råkar ut för olyckor är att de utsätts för större risker, då det är vanligt att de arbetar nära nötkreatur och hästar, menar Cecilia Lindahl.

Detta resonemang styrks av att 82 % av de olyckor som kvinnor under 25 år råkade ut för, drabbade dem som jobbade som djurskötare eller i hästyrken. De allra flesta olycksfallen inträffade i samband med mjölkning, följt av övrig skötsel av nötkreatur, flytt eller sortering av nötkreatur och när man ledde eller flyttade en häst. De hästrelaterade arbetsskadorna gav oftare bestående men än andra skador.

Viktigt ha kunskap

Det saknas uppgifter i arkiven om de drabbades erfarenhet eller om de till exempel var stressade eller tog en medveten risk. Cecilia Lindahl betonar vikten av att ha kunskap om djurens beteende vid djurhantering:

–    Annars kan man missa tydliga signaler på att djuret är stressat eller känner sig trängt, säger hon.

I materialet har hon sett tecken på brister i rutiner och kunskaper, som när någon försökt stoppa djur genom att ställa sig i vägen. För att komma till rätta med sådant, tror hon att utbildning kan vara en väg.

–    Den fysiska miljön kring djurhanteringen behöver också förbättras, som drivgångar för djuren och vägar där personalen kan komma undan ett djur som trängs eller stångas.

Hon tycker att undersökningen har visat på många allvarliga brister.

–    Det finns mycket att arbeta vidare med när det gäller olycksrisker för kvinnor i jordbruket, säger Cecilia Lindahl.

Studien har finansierats med medel från Stiftelsen SLO-fonden vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.